Totalförsvaret är Sveriges förberedelser för att försvara landet i krig. Det består av militärt försvar och civilt försvar. Det militära försvaret ska möta väpnade angrepp. Det civila försvaret ska skydda människor och hålla viktiga verksamheter igång.
Säkerhetspolitik och beredskap
Säkerhetspolitik handlar om att skydda Sveriges självständighet och människors säkerhet. Sverige gör det bland annat genom försvar och samarbete med andra länder.
Krisberedskap handlar om att klara allvarliga störningar i fredstid, som en översvämning. Totalförsvaret förbereder samhället för krigsfara och krig. Samma utrustning kan behövas i båda fallen. Ett sjukhus kan till exempel använda reservkraft både efter en storm och efter ett angrepp mot elnätet.
Vid krigsfara kan regeringen besluta om höjd beredskap. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap. Då måste samhället prioritera försvarets behov. Ett vanligt krisläge betyder inte automatiskt att beredskapen är höjd.
Ett gemensamt ansvar
Försvarsmakten ansvarar för det militära försvaret. Regionerna ansvarar för huvuddelen av sjukvården och kommunerna för bland annat omsorg, dricksvatten och räddningstjänst. Företag levererar varor, el och transporter. Frivilligorganisationer kan bidra med utbildad personal.
De behöver samarbeta. Ett sjukhus med reservkraft behöver exempelvis både bränsle och personal för att fungera. Elektriker, undersköterskor och förare har kunskaper som behövs även vid krig.
Totalförsvaret ska också skydda demokratin. Riksdag, myndigheter och fria medier behöver kunna fortsätta arbeta. Riksdagen och regeringen leder landet även när säkerheten hotas, och säkerhetsåtgärder måste ha stöd i lag.
Internationellt samarbete
Sverige är medlem i Nato sedan den 7 mars 2024. Medlemmarna har lovat att hjälpa varandra vid väpnade angrepp. Detta kallas kollektivt försvar. Sverige kan få stöd men måste också bidra till andra medlemmars försvar.
EU samarbetar bland annat om krishantering. Ett land som drabbas av en stor katastrof kan begära hjälp genom EU:s civilskyddsmekanism. FN arbetar för fred genom diplomati, fredsbevarande insatser och humanitärt arbete. Organisationerna har olika roller; FN är inte en försvarsallians.
Kunskap till alla hushåll
Broschyren Om krisen eller kriget kommer ger råd om förberedelser och hur man får information vid kris eller krig. Versionen från november 2024 gavs ut av MSB. Myndigheten heter sedan januari 2026 Myndigheten för civilt försvar.
Den som kan rekommenderas att ha beredskap för minst en vecka, bland annat mat, vatten, värme och radio. Då kan hjälpen lättare nå dem som behöver mest stöd. Rådet om hemberedskap är en rekommendation, inte samma sak som en lagstadgad plikt. Lyssna på Sveriges Radio P4 och läs myndigheters besked på Krisinformation.se vid störningar.
Hot i fredstid – hybridhot
Hybridhot kombinerar olika metoder för att skada eller påverka ett samhälle. Sabotage, cyberangrepp och falska meddelanden kan användas tillsammans. Sådana metoder kan förekomma både före och under ett öppet krig.
I ett tänkt exempel angrips en kommuns it-system samtidigt som någon sprider ett förfalskat meddelande om dricksvattnet. Det gör det svårare för kommunen att nå ut med rätt besked. Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids avsiktligt. Kontrollera avsändaren och sök bekräftelse innan du delar en uppgift. Kritik mot regeringen eller ett misstag är inte i sig ett angrepp.
Det militära försvaret
Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige och allierade mot väpnade angrepp. Armén verkar på land, flygvapnet i luften och marinen till havs. Hemvärnet har militära förband med lokal förankring som bland annat bevakar viktiga platser. Hemvärnet hör till Försvarsmakten.
Stridsbåt under övningen Aurora 2023. Bild via Regeringskansliet.
Det civila försvaret
Det civila försvaret ska skydda befolkningen, hålla viktiga verksamheter igång och stödja det militära försvaret vid krigsfara och krig. Sjukvård, vatten, mat och transporter behövs även när anläggningar skadas eller personal saknas.
El behövs i flera verksamheter. Reservlösningar kan minska följderna av ett avbrott.
Myndigheten för civilt försvar samordnar och stödjer arbetet. Kommuner, regioner och företag behåller ansvaret för sina uppgifter. De behöver planera tillsammans och öva på hur resurser ska användas när allt inte räcker till.
Totalförsvarsplikten
Totalförsvarsplikten gäller svenska medborgare, även utomlands, och andra som är bosatta i Sverige. Den gäller från kalenderåret man fyller 16 till och med året man fyller 70. Uppgifterna anpassas efter bland annat hälsa och förmåga. Alla ska inte göra militär utbildning.
Värnplikt gäller militär utbildning och tjänstgöring. Civilplikt gäller utpekade civila verksamheter, exempelvis räddningstjänst och elförsörjning. Utbildning med dessa plikter sker också i fredstid.
Allmän tjänsteplikt kan regeringen besluta om vid höjd beredskap. Den kan innebära att stanna i sitt arbete, fullfölja ett frivilligavtal eller utföra arbete som en behörig myndighet anvisar. Det krävs lagliga beslut om skyldigheten. En arbetsgivares krigsplacering av en anställd innebär inte automatiskt civilplikt.
Källor och vidare läsning
Uppgifter om regler och organisation är kontrollerade den 6 september 2026.
- Myndigheten för civilt försvar: beredskapssystemet och råd om hemberedskap.
- Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt, särskilt 1 och 6 kap., samt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.
- Natos kollektiva försvar, EU:s civilskydd och FN:s säkerhetsråd.
- Myndigheten för psykologiskt försvar: begrepp och förklaringar.
Se även
- Svenska riksdagspartier – de politiska partierna.
- Utrikes- och säkerhetspolitik – internationella relationer och säkerhet.