Svenska riksdagspartier

Sveriges riksdag har åtta partier under mandatperioden 2022–2026. Ett politiskt parti samlar människor som vill påverka hur samhället styrs. Partierna föreslår lagändringar, deltar i val och försöker få stöd för sina förslag i riksdagen. Deras ideologier hjälper oss att förstå vilka problem de uppmärksammar och vilka lösningar de föredrar.

Partierna har bildats vid olika tider och ur olika grupper i samhället. Arbetarrörelsen, jordbrukarna och de kristna folkrörelserna har exempelvis organiserat sig för att få politiskt inflytande. När samhället förändras får partierna nya medlemmar och väljare, och politiken kan förändras. Ett partis ursprung förklarar därför en del av dess politik, men det behövs också kunskap om vad partiet föreslår i dag.

Uppgifter om partiledare, politiska förslag och regeringssamarbete är kontrollerade den 6 september 2026, före riksdagsvalet. Bilderna från partiernas webbplatser visar hur partierna presenterar sig själva.

Partier med konservativ historia

Konservatismen betonar betydelsen av stabila institutioner, traditioner och ansvar mellan generationer. Moderaterna har sitt ursprung i den konservativa högern. Kristdemokraterna har en annan bakgrund, i kristna rörelser under 1900-talet, men delar flera konservativa tankar om familj och gemenskap. Partierna hör alltså inte till samma historiska rörelse bara för att de ofta samarbetar.

Moderaterna (M)

Bild: Moderaterna

Moderaterna bildades 1904 som Allmänna valmansförbundet. Partiet samlade högern i en tid när rösträtten och maktfördelningen i samhället var stora stridsfrågor. Bland anhängarna fanns företagare, högre tjänstemän och jordägare. Försvar, äganderätt och bevarandet av samhällsordningen var viktiga frågor. År 1969 fick partiet namnet Moderata samlingspartiet.

Under 1900-talet fick liberala idéer om marknadsekonomi och individens valfrihet större utrymme. Dagens Moderaterna brukar beskrivas som liberalkonservativa. Partiet förenar ekonomisk frihet och privat företagande med en stark stat inom bland annat försvar och rättsväsende. Detta visar att en önskan om lägre skatter kan kombineras med krav på mer statlig verksamhet på vissa områden.

M vill sänka skatten på arbete och framhåller att det ska löna sig mer att arbeta. Andra viktiga frågor är brottsbekämpning, försvar och energiförsörjning. Under Fredrik Reinfeldt ledde M Alliansregeringarna 2006–2014 tillsammans med C, L och KD. Sedan 2022 leder Ulf Kristersson en regering med M, KD och L.

Kristdemokraterna (KD)

Bild: Kristdemokraterna

Kristdemokraterna bildades 1964 som Kristen demokratisk samling, KDS. Bakgrunden var bland annat oro för att kristendomens ställning i skolan och samhället försvagades. Detta var en del av samhällets sekularisering, som innebär att religionens inflytande minskar. År 1991 kom partiet in i riksdagen på egen hand och deltog i en borgerlig regering.

Kristdemokratin betonar varje människas värde och hennes ansvar för andra. Familjer, föreningar och andra delar av civilsamhället ses som viktiga gemenskaper. En central tanke är subsidiaritetsprincipen: ett ansvar bör ligga på den nivå som klarar uppgiften och är närmast de berörda. När en familj eller kommun inte räcker till behöver större gemenskaper ge stöd. Principen avgör därför inte ensam om en viss uppgift ska skötas lokalt eller av staten. KD:s beskrivning av subsidiaritetsprincipen.

KD lyfter särskilt sjukvård, äldreomsorg och familjers villkor. Jämfört med M märks familjens och de mindre gemenskapernas roll tydligare i partiets ideologiska förklaringar. Den kristdemokratiska traditionen är en politisk idétradition; den innebär inte att väljare måste ha en viss tro.

Partier med liberal historia

Liberalismen betonar individens frihet och lika rättigheter. Den svenska liberala rörelsen deltog i kampen för rösträtt, religionsfrihet och utbildning. Både Liberalerna och Centerpartiet beskriver sig i dag som liberala. Centerpartiet bildades dock som ett bondeparti och har senare utvecklat sin liberala inriktning.

Liberalerna (L)

Bild: Liberalerna

Liberalernas historia omfattar flera äldre organisationer. Frisinnade landsföreningen bildades 1902 och Folkpartiet 1934. Namnet Liberalerna antogs 2015. Inom rörelsen fanns bland annat lärare, företagare och människor verksamma i frikyrkor och nykterhetsrörelsen. De drev frågor om individens rättigheter och möjligheter att delta i samhället.

Partiet har en socialliberal tradition. Frihet förutsätter enligt denna att människor har verkliga möjligheter att använda sina rättigheter. Ett barn som får en dålig utbildning får exempelvis svårare att välja yrke och försörja sig. Därför kan en liberal vilja ge staten ett stort ansvar för skolan, samtidigt som hon eller han försvarar privat företagande.

Skolan är en av L:s viktigaste frågor. Partiet vill bland annat flytta ansvaret för de kommunala skolorna till staten och menar att detta skulle ge elever mer likvärdiga villkor. L driver också frågor om individens rättigheter, integration och europeiskt samarbete. Partiets skolpolitiska förslag ska skiljas från de regler som redan gäller. Liberalernas skolpolitik.

Centerpartiet (C)

Bild: Centerpartiet

Centerpartiet grundades 1913 som Bondeförbundet för att företräda jordbrukarnas intressen. När allt färre arbetade i jordbruket behövde partiet nå fler grupper. Namnbytet till Centerpartiet 1957 uttryckte denna breddning. Landsbygdens villkor fortsatte att vara viktiga, samtidigt som miljöfrågor och småföretagande fick större plats.

I dag beskriver sig C som ett grönt liberalt parti. Det vill underlätta företagande och förena ekonomisk utveckling med minskade utsläpp. Partiet betonar decentralisering: att makt och ansvar flyttas från en central nivå till människor och beslutsfattare närmare den berörda verksamheten. Bakgrunden som landsbygdsparti märks i argumentet att samma lösning inte alltid passar en storstad och en liten kommun.

C har samarbetat åt olika håll. Partiet satt i regering med S 1951–1957 och senare i borgerliga regeringar, bland annat Alliansen 2006–2014. Genom Januariavtalet 2019 samarbetade C och L med regeringspartierna S och MP utan att själva få ministerposter. Historien visar att ett partis ekonomiska inriktning inte ensam avgör vem det kan samarbeta med.

Partier med socialistisk historia

Socialismen växte fram som en kritik av de stora skillnaderna i makt och levnadsvillkor under industrialiseringen. Arbetare organiserade sig i partier och fackföreningar för att förbättra sina villkor. S och V har rötter i denna arbetarrörelse. Båda betonar jämlikhet, men deras historia och syn på ägande skiljer sig åt.

Socialdemokraterna (S)

Bild: Socialdemokraterna

Socialdemokraterna bildades 1889. Partiet ville ge arbetare politiskt inflytande och förbättra arbets- och levnadsvillkoren. Den socialdemokratiska vägen blev att förändra samhället genom demokratiska beslut och reformer, alltså stegvisa förändringar av exempelvis lagar och trygghetssystem.

S ledde regeringar under stora delar av 1900-talet och hade en central roll när välfärdsstaten byggdes ut. Utvecklingen skedde också genom andra partiers beslut, kommunernas arbete och förhandlingar mellan arbetsgivare och fackföreningar. Välfärdsstatens framväxt kan därför inte tillskrivas ett enda parti. Den svenska ekonomin fortsatte samtidigt att till stor del bygga på privata företag.

S vill finansiera gemensam välfärd genom skatter och minska skillnader i människors livsvillkor. Arbete, skola och sjukvård är viktiga områden. Partiet har nära historiska band till fackföreningsrörelsen och försvarar kollektivavtal, som sluts mellan fackföreningar och arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer om löner och arbetsvillkor. Magdalena Andersson blev Sveriges första kvinnliga statsminister 2021. Efter valet 2022 gick S i opposition. S:s partiprogram från 2025.

Vänsterpartiet (V)

Bild: Vänsterpartiet

Vänsterpartiet bildades efter en splittring inom Socialdemokraterna 1917. Det nya partiet utvecklades i kommunistisk riktning och hade under delar av sin historia nära band till Sovjetunionen. Förhållandet till den sovjetiska diktaturen och synen på demokrati blev återkommande konflikter inom partiet. Namnet Vänsterpartiet kommunisterna antogs 1967; ordet kommunisterna togs bort 1990.

V beskriver sig i dag som socialistiskt och feministiskt. Partiet vill minska ekonomiska och könsrelaterade maktskillnader och ge människor större gemensamt inflytande över ekonomin. Partiprogrammet anger målet att lämna kapitalismen och skapa ett socialistiskt samhälle. Det skiljer V från S:s reformpolitik inom en ekonomi där privata företag har stor betydelse. V är också mer kritiskt än S till privat ägande och vinstintressen inom välfärden. En central skiljelinje gäller vem som ska bestämma över verksamheter som skola och äldreomsorg, och hur deras pengar ska användas. V:s partiprogram från 2024.

Vänsterpartiet har aldrig ingått i en svensk regering. Partiet har ändå påverkat politiken genom att förhandla om budgetar och andra förslag med socialdemokratiskt ledda regeringar. Det är ett exempel på att inflytande i riksdagen och platser i regeringen är olika saker.

Parti med nationalistisk bakgrund

Nationalismen betonar nationen som politisk gemenskap. Det finns flera nationalistiska traditioner, från rörelser för nationellt självbestämmande till rörelser som utestänger grupper från gemenskapen. Sverigedemokraternas historia måste därför beskrivas mer precist än att partiet bara har nationalistiska rötter.

Sverigedemokraterna (SD)

Bild: Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna bildades 1988 med bakgrund i högerextrema miljöer, bland annat organisationen Bevara Sverige Svenskt. Bland grundarna fanns personer med kopplingar till nazistiska och fascistiska organisationer. Partiets tidiga historia och dessa kopplingar behandlas i den vitbok som idéhistorikern Tony Gustafsson skrev på SD:s uppdrag. Den presenterades 2025. SVT:s rapportering från presentationen av vitboken.

I sitt principprogram beskriver SD sig som socialkonservativt med nationalistisk grundsyn. Partiet betonar nationell sammanhållning, svensk kultur och gemensamma normer. I dagens förslag märks detta bland annat i kraven på minskad invandring och strängare villkor för medborgarskap. SD vill också ha hårdare straff och lägre kostnader för bland annat drivmedel. SD:s egna politiska förslag och principprogram.

SD kom in i riksdagen 2010 och blev näst största parti i valet 2022. Genom Tidöavtalet fick det ett organiserat samarbete med regeringspartierna M, KD och L. Därmed förändrades partiets möjlighet att påverka lagförslag och statsbudget. SD har under denna mandatperiod inga ministrar.

Parti med ekologistisk grund

Ekologismen utgår från att människans samhällen är beroende av fungerande ekosystem. Ekonomisk verksamhet måste därför anpassas till vad naturen tål. Den gröna rörelsen växte när miljöförstöring, resursförbrukning och kärnkraft blev stora politiska frågor under 1900-talets senare del.

Miljöpartiet (MP)

Bild: Miljöpartiet

Miljöpartiet bildades 1981, året efter folkomröstningen om kärnkraft. Partiet kom in i riksdagen 1988, förlorade sina mandat 1991 och återkom 1994. Dess framväxt visar hur en politisk rörelse kan skapa ett nytt parti när den anser att de befintliga partierna inte tar vissa samhällsproblem på tillräckligt stort allvar. Miljöpartiets historik.

Klimat, biologisk mångfald och förnybar energi är centrala frågor för MP. Partiet vill också att miljöpolitiken tar hänsyn till skillnader mellan människors ekonomiska villkor. Den gröna ideologin tillför frågor om naturresurser och framtida generationer, men MP har samtidigt förslag om skatter, välfärd och ägande. Partiet kan därför jämföras med andra längs den ekonomiska vänster–högerskalan.

MP satt i regering tillsammans med S 2014–2021. Partiet lämnade regeringen i november 2021, varefter S regerade ensamt fram till regeringsskiftet 2022. MP leds av två språkrör, Amanda Lind och Daniel Helldén. Om regeringsskiftet i november 2021.

Att jämföra partiernas åsikter

En jämförelse blir tydligare när den gäller samma fråga vid samma tidpunkt. Att ett parti säger sig vilja ha bättre sjukvård skiljer det knappast från de andra. Mer användbara frågor är vem som ska ansvara för vården, hur den ska finansieras och vilka förändringar partiet föreslår.

Partiprogram beskriver grundläggande idéer. Valmanifest samlar prioriteringar inför ett visst val. På partiernas webbplatser finns dessutom aktuella förslag som kan vara mer detaljerade eller nyare än manifestet. Uppgifterna behöver dateras så att ståndpunkter från olika år inte blandas ihop. Partiets webbplats är en bra källa till vad partiet säger sig vilja. För att avgöra vilka följder en reform kan få behövs också annat underlag, till exempel forskning och myndigheters utredningar.

Regering, samarbete och opposition

Förhållandet mellan partierna den 6 september 2026. Alla åtta är representerade i riksdagen.

Regeringspartier har ministrar som leder regeringens arbete. Ett samarbetsparti kan förhandla om politiken utan att ha ministrar. Sedan 2022 består regeringen av M, KD och L och samarbetar med SD genom Tidöavtalet. S, V, C och MP är oppositionspartier: de granskar och utmanar regeringen och lägger egna förslag. Även oppositionen kan stödja regeringen i enskilda frågor. Regeringens beskrivning av samarbetet.

Ett partis önskemål blir inte automatiskt regeringens politik. Partier som samarbetar måste ofta göra kompromisser. Förslag till nya lagar och statsbudget måste dessutom få tillräckligt stöd i riksdagen. När du granskar ett vallöfte behöver du därför skilja mellan vad partiet vill, vad samarbetspartierna enats om och vad riksdagen faktiskt har beslutat.

GAL-TAN-skalan och de svenska riksdagspartierna

Den ekonomiska vänster–högerskalan används främst för att jämföra synen på ägande, marknad och omfördelning. Till vänster betonas vanligen gemensam styrning och utjämning av ekonomiska skillnader. Till höger betonas vanligen privat ägande och marknadens utrymme. En placering gäller en samlad bedömning; den säger inte hur partiet ställer sig till varje skatt eller verksamhet.

GAL–TAN används för att beskriva en annan dimension. GAL står för grönt, alternativt och libertärt och förknippas med miljövärden och frihet i livsstilsfrågor. TAN står för traditionellt, auktoritärt och nationalistiskt och förknippas med tradition, auktoritet och nationell gemenskap. Libertärt betyder här stor frihet att välja hur man lever. Det behöver inte innebära en marknadsliberal ekonomisk politik.

Skalorna är förenklingar. Ett parti kan exempelvis stödja både traditionella institutioner och långtgående rättigheter för individen. För att placera ett parti behövs bestämda frågor, en metod för att väga svaren och uppgift om vilket år bedömningen gäller. Ett diagram utan sådant underlag ger lätt sken av större säkerhet än det finns grund för. SVT:s jämförelse av kandidater och partier från valet 2018 visar dessutom att kandidater inom samma parti kan ha olika uppfattningar. Den beskriver valet 2018 och ska inte läsas som dagens partiplaceringar.

De politiska partiernas ståndpunkter som spindeldiagram

Verktyget nedan jämför partierna inom migration, klimat, skatter, välfärd, försvar och EU för åren 2010, 2018 och 2026. Positionerna är pedagogiska bedömningar av valmanifest och politiska program. Siffrorna visar placeringar i modellen, inte uppmätta procentsatser eller statistisk precision. Förklaringar och källor finns under verktygets informationsknappar.

Du kan också svara på frågor och jämföra din profil med partiernas. Din profil och partiernas placeringar har olika underlag, så närhet i diagrammet ska inte tolkas som en exakt partimatchning. Välj gärna två partier och en sakfråga. Undersök sedan vilka förslag som ligger bakom skillnaden.

Ideologiska skiljelinjer i svensk politik

Skatter: vilka inkomster och vilka människor?

M vill sänka skatten på arbete. V vill höja beskattningen av stora ekonomiska tillgångar och höga inkomster, men föreslår också lägre skatt för bland annat sjuka och arbetslösa. Därför är beskrivningen ”vänstern vill höja allas skatt” missvisande. Jämförelsen måste ange vilken skatt och vilka grupper som avses. M:s prioriteringar inför valet och V:s valplattform 2026 samt V:s skattepolitik.

M:s betoning av hur mycket individen får behålla kan förstås genom liberalismens ekonomiska frihet och tanken att arbete ska löna sig. V:s betoning av fördelningen kan förstås genom socialismens kritik av ekonomiska maktskillnader. Dessa ideologiska kopplingar är en analys av förslagen. För att bedöma effekter på arbete, skatteintäkter och välfärd behövs mer kunskap än partiernas motiveringar.

Energi: olika vägar till fossilfri el

M vill bygga ny kärnkraft och använda statlig finansiering för att göra det möjligt. MP motsätter sig ny kärnkraft och vill i stället utveckla förnybar el, lagring och ett flexiblare elsystem. MP:s aktuella linje är samtidigt att befintliga reaktorer inte ska stängas i förtid genom politiska beslut. Skillnaden gäller alltså bland annat vad som ska byggas, och kan inte sammanfattas som att det ena partiet vill ha el och det andra saknar en lösning. M om kärnkraft och MP om kärnkraft.

Här märks den gröna rörelsens historia och olika bedömningar av teknik, kostnader och tid. Exemplet visar också en begränsning i vänster–högerskalan: ett marknadsliberalt parti kan vilja använda stora statliga insatser på ett särskilt område.

Beslut nära verksamheten eller på nationell nivå?

L vill ge staten ansvaret för de kommunala skolorna. C vill pröva så kallade frikommuner, där kommuner under en försöksperiod får större frihet från vissa regler för att utveckla bland annat skola och omsorg. Förslagen har olika omfattning och är inte fullständiga motsatser. De visar ändå hur två liberala partier kan lägga olika vikt vid gemensamma nationella villkor och lokalt handlingsutrymme. L:s skolpolitik och C:s förslag om frikommuner.

Att använda ideologiska begrepp i analysen

Börja med att återge ett konkret förslag och dess källa. Förklara sedan vilken ideologisk tanke som hjälper dig att förstå förslaget. Jämför med ett annat partis lösning och undersök vad partierna verkar vara överens om. Ett välgrundat resonemang kan också visa var ideologin inte räcker som förklaring, exempelvis när ett parti har ändrat uppfattning eller gjort en kompromiss för att få igenom annan politik.

Se även

• Ideologier – de politiska idétraditionerna.
• Sveriges politiska system – riksdagens och regeringens uppgifter.
• Valen 2026 – så styrs Sverige och Valrörelsen och regeringsbildningen.