Islam

Muhammed och islams uppkomst

Islam är en monoteistisk och abrahamitisk religion som växte fram på Arabiska halvön på 600-talet. Ordet islam kommer från arabiska och betyder ungefär "underkastelse" eller "överlåtelse" – att överlämna sig till Guds vilja. En person som följer islam kallas muslim, vilket betyder "en som underkastar sig".

Muhammed föddes omkring år 570 i staden Mecka¹, som låg vid viktiga handelsvägar. Samhället präglades av stamkonflikter, sociala orättvisor och polyteism – folk tillbad många olika gudar. Enligt islamisk tradition fick Muhammed vid ungefär 40 års ålder sin första uppenbarelse från Gud (Allah) genom ängeln Gabriel. Under de följande åren fortsatte uppenbarelserna, och dessa samlades så småningom i Koranen.

Muhammeds budskap om en enda Gud, social rättvisa och jämlikhet inför Gud mötte motstånd i Mecka, särskilt från de rika handelsfamiljerna som tjänade på pilgrimmer till de polyteistiska helgedomarna. År 622 tvingades Muhammed och hans anhängare fly till staden Medina.² Denna flykt, hijra, markerar början på den islamiska tideräkningen. I Medina byggde Muhammed upp den första muslimska gemenskapen med egna lagar, sociala regler och en moské. År 630 återvände han till Mecka och renade Kaba – det kubformade helgedomshuset – från avgudar. Kaba betraktas sedan dess som islams heligaste plats.

TODO-GRAFIK: En enkel tidslinje över Muhammeds liv och islams uppkomst: Mecka, första uppenbarelsen, hijra till Medina, återkomsten till Mecka | Eleven ska förstå varför hijra är en vändpunkt och hur islam gick från budskap till gemenskap | helst tidslinje med karta över Mecka och Medina.

Muhammed räknas som den sista i en lång rad av profeter – en kedja som enligt islam inkluderar Abraham, Mose, David och Jesus. Alla dessa profeter förmedlade samma grundläggande budskap: att det bara finns en Gud. Muhammed kallas "profeternas sigill" – den sista profeten som fullbordade Guds budskap.

Koranen och de fem pelarna

Koranen är islams heliga skrift och betraktas av muslimer som Guds oförändrade ord, förmedlat till Muhammed på arabiska. Den består av 114 kapitel (suror) som behandlar tro, moral, lag, berättelser om profeter, paradiset, domens dag och hur människor bör leva. Koranen reciteras vid bön, gudstjänst och högtider. Många muslimer lär sig hela eller delar av Koranen utantill, och den som kan hela Koranen kallas hafiz.

"I Guds, den Nåderikes, den Barmhärtiges namn. Lov och pris tillkommer Gud, världarnas Herre, den Nåderike, den Barmhärtige, som råder på Domens dag. Dig tillber vi; Dig anropar vi om hjälp. Led oss på den raka vägen." — Sura 1, Al-Fatiha (Öppningen) (quran.com)

"Den som räddar ett människoliv, det är som om han räddade hela mänskligheten." — Sura 5:32 (quran.com)

Vid sidan av Koranen finns hadith-litteraturen – samlingar av berättelser om vad Muhammed sade, gjorde och godkände. Haditherna fungerar som vägledning för hur Koranen ska tolkas i praktiken och påverkar allt från bönernas utförande till vardagliga frågor.

Islams fem pelare är de grundläggande handlingarna som förenar muslimer världen över:

Shahada – trosbekännelsen: "Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." Att uttala shahada med övertygelse är det som gör en person till muslim.

Salat – bönen. Traditionellt ber muslimer fem gånger om dagen: vid gryning, middag, eftermiddag, solnedgång och kväll. Bönen utförs vänd mot Mecka och följer bestämda rörelser och ord. Fredagsbönen i moskén har särskild betydelse.

Zakat – allmosan. Muslimer som har råd förväntas ge en del av sin inkomst till behövande. Zakat handlar om solidaritet, rättvisa och att rikedom ska delas. Det är inte frivillig välgörenhet utan en religiös plikt.

Sawm – fastan under Ramadan. Under ramadan fastar muslimer från gryning till solnedgång: ingen mat, ingen dryck. Fastan är en tid för självdisciplin, andlighet, empati med dem som har det svårt och gemenskap. Måltiden som bryter fastan på kvällen kallas iftar och delas ofta med familj och vänner.

Hajj – pilgrimsfärden till Mecka. Varje muslim som har hälsa och ekonomi förväntas göra hajj minst en gång i livet. Under hajj bär alla pilgrimer enkla vita kläder – ett tecken på att alla är lika inför Gud oavsett rikedom, status eller ursprung.

TODO-GRAFIK: Ett flödesschema över de fem pelarna som visar vad varje pelare innebär i vardagen | Eleven ska koppla trosbekännelse, bön, allmosa, fasta och vallfärd till konkret praktik | helst ikonrad med kort vardagsexempel under varje pelare.

De fem pelarna i islam.

Inriktningar och islamisk lag

Inom islam finns olika inriktningar. De två största är sunni och shia.

Sunni utgör ungefär 85–90 procent av världens muslimer. Shia utgör ungefär 10–15 procent och är i majoritet i bland annat Iran och Irak.³ Skillnaden uppstod efter Muhammeds död som en fråga om ledarskap: sunniterna menade att gemenskapen kunde välja en ledare (kalif), medan shiiterna menade att ledarskapet skulle gå till Muhammeds familj, specifikt hans kusin och svärson Ali. Med tiden har skillnaderna vuxit och påverkat traditioner, religiösa auktoriteter, högtider och historisk identitet.

Sharia är ett begrepp som ofta missförstås. Det betyder ordagrant "vägen till vattenkällan" och syftar på islamisk lag och etik – riktlinjer för hur en muslim bör leva. Sharia baseras på Koranen och haditherna och täcker allt från bön och fasta till familjerätt, ekonomi och sociala relationer. Hur sharia tolkas varierar enormt: från personlig vägledning till statlig lagstiftning, och från liberala till konservativa tolkningar.

TODO-GRAFIK: En tolkningskedja från Koranen och hadith till olika muslimska praktiker och lokala traditioner | Eleven ska förstå att islamisk lag och etik tolkas olika, inte fungerar som en enda enkel regelbok | helst processdiagram med flera möjliga utgångar.

Muslimsk vardag och högtider

Hur islam påverkar vardagen beror på var i världen man befinner sig, vilken inriktning man tillhör och hur aktivt man praktiserar sin tro.

Bön är den mest synliga delen av muslimsk vardag. Böneutropet (adhan) kallar till bön från moskéns minaret. Innan bönen utför man en rituell tvagning (wudu). Moskén fungerar inte bara som bönelokal utan också som mötesplats, skola och centrum för gemenskapslivet. Imamen leder bönen och kan ge predikningar och vägledning, men imamen är inte en präst i kristen mening – i princip kan vilken kunnig muslim som helst leda bönen.

Islamiska matregler (halal) liknar i viss mån judendomens kosherregler. Fläskkött och alkohol är förbjudet. Kött ska slaktas på ett särskilt sätt. Halal handlar inte bara om mat utan om att leva på ett sätt som är tillåtet och gott enligt islam.

Islams högtider markerar centrala delar av tron:

Eid al-fitr firas efter ramadans slut. Det är en glädjefest med gemensamma böner, måltider, nya kläder och gåvor. Familj och grannar besöker varandra.

Eid al-adha (offerhögtiden) firas till minne av Abrahams villighet att offra sin son på Guds befallning. Många familjer slaktar ett djur och delar köttet med fattiga och grannar. Högtiden infaller under hajj-perioden.

Fredagsbönen (jumu'a) har särskild betydelse. Många muslimska män samlas i moskén på fredagar för gemensam bön och predikan. I vissa muslimska länder är fredagen vilodag, ungefär som söndagen i kristna länder.

Islam, judendom och kristendom

Islam, judendom och kristendom kallas tillsammans för de abrahamitiska religionerna. De delar tron på en Gud, berättelserna om Abraham, Mose och andra profeter, och tankar om skapelsen, domens dag och etiskt ansvar. Men de skiljer sig i flera viktiga avseenden.

Islam ser Jesus som en viktig profet men inte som Guds son. Koranen beskriver Jesus (Isa) som en profet som utförde under, men korsfästelsen och uppståndelsen tolkas annorlunda. Kristendomen bygger sin kärna på dessa händelser, medan islam ser Muhammed som den sista och avgörande profeten.

Islam och judendom liknar varandra i betoningen av lag och handling – både Torah och Koranen innehåller regler för vardagslivet. Båda religionerna har matregler (kosher respektive halal) och betonar gemenskap, utbildning och familj. En viktig skillnad är att islam ser Muhammed som den sista profeten, medan judendomen inte erkänner Muhammed.

Islam i världen och i Sverige

Islam är världens näst största religion med uppskattningsvis 1,8–2 miljarder anhängare. Den största muslimska befolkningen finns inte i Mellanöstern utan i Indonesien, Pakistan, Bangladesh och Indien. Islam finns på alla kontinenter och praktiseras i vitt skilda kulturella sammanhang – från Västafrika till Sydostasien, från Balkan till Nordamerika.

I Sverige är islam den näst största religionen. Muslimska gemenskaper finns i de flesta svenska städer med moskéer, bönerum och föreningar. Muslimer i Sverige har olika bakgrund – från Bosnien, Turkiet, Irak, Somalia, Syrien och många andra länder – och praktiserar sin tro på olika sätt. Vissa är aktivt religiösa, andra identifierar sig kulturellt som muslimer utan att vara särskilt praktiserande.

Det är viktigt att inte generalisera om muslimer. Ungefär 1,8 miljarder människor är muslimer, och de lever i mycket olika samhällen med olika kulturer, språk och traditioner. En bosnisk familj i Malmö, en indonesisk student i Jakarta och en saudisk affärsman i Riyadh kan alla vara muslimer men lever helt olika liv. Att skilja mellan islam som religion och enskilda muslimers handlingar är nödvändigt för att undvika fördomar och islamofobi.

Övningar