Kort: Expansiv finanspolitik innebär att staten satsar mer pengar eller sänker skatter för att få fart på ekonomin, exempelvis vid lågkonjunktur.
När staten beställer järnvägsbyggen får företag uppdrag och anställda inkomster som kan användas till annan konsumtion. Skattesänkningar kan också ge hushållen mer att röra sig med, men effekten blir mindre om pengarna sparas eller används till import.
Åtgärderna kan minska arbetslösheten när det finns lediga resurser. Om produktionen redan är hårt belastad kan de i stället öka inflationen. Ökade utgifter utan motsvarande inkomster kan kräva mer statlig upplåning. Om Riksbanken höjer styrräntan kan dyrare lån samtidigt dämpa efterfrågan.
Se även: Finanspolitik, Åtstramande finanspolitik, Stabiliseringspolitik