Retorik är konsten att tala så att andra lyssnar, förstår och kanske ändrar uppfattning. Den är mer än 2000 år gammal, men du använder den varje dag: i en muntlig redovisning, i en jobbintervju eller när du övertygar en kompis.
Du följer Noor, som ska hålla ett kort övertygande tal i klassen. Först läser hon upp ett noggrant manus som ingen minns. Sedan bygger hon om talet längs en väg med sex stationer: förstå, samla, ordna, formulera, öva och framför. I slutet håller hon talet igen.
Presentationen är gjord för Svenska som andraspråk nivå 1 och fungerar också i Svenska nivå 1. I Svenska som andraspråk nivå 1 tar den upp de här delarna av det centrala innehållet:
- ”Muntlig framställning i och inför grupp med fokus på anpassning till sammanhang, syfte och mottagare.”
- ”Manusskrivande och hjälpmedel för att stödja muntliga framställningar.”
- ”Strategier för att lyssna med olika syften samt för att ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.”
- ”Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.”
- ”Jämförelse mellan det svenska språkets uppbyggnad och uppbyggnaden i andra språk som eleven kan.”
- ”Att använda språkliga strategier för olika situationer och för olika syften.”
Ej granskad – kan innehålla fel. Kommentera gärna.
Tala och lyssna
Retorik och muntlig framställning
Ett tal är en väg som publiken går med dig. Bygg den i sex steg – och tala till örat, inte till pappret.
Ett manus som är välskrivet för ögat blir ofta svårt för örat. Långa meningar, många siffror och formella ord fungerar på papper, där läsaren kan läsa om. Den som lyssnar hör varje ord bara en gång.
Publiken minns mer när talet har en tydlig plan: en början som väcker intresse, några få skäl i en bestämd ordning och ett slut som knyter ihop. Stödord gör att du kan titta upp och tala till publiken i stället för att läsa till pappret.
Gissa först
Vad hjälper publiken mest att minnas ditt tal?
En tydlig plan och stödord.
Publiken hör varje ord en gång. En tydlig väg är lätt att följa.
Noor går första året på gymnasiet och läser svenska som andraspråk. I svenskan ska alla hålla ett kort övertygande tal. Efter varje tal röstar klassen om förslaget ska gå vidare till elevrådet.
Noor tycker att skolan behöver fler tysta platser att plugga på. Hon skriver ett noggrant manus med alla fakta hon hittar, och hon läser upp det ord för ord för att inte göra fel. Fundera på vad som kan hända när klassen lyssnar.
Fallet
Noor ska övertyga klassen
Uppgift
Håll ett övertygande tal på två minuter. Klassen röstar sedan om förslaget ska gå vidare till elevrådet.
Noors förslag: Skolan behöver fler tysta studieplatser.
Noor skriver ett noggrant manus – och läser upp det.
Noors manus är korrekt skrivet. Det finns inga språkfel, och alla fakta stämmer. Men det är skrivet för att läsas: meningarna är långa, siffrorna kommer mitt i bisatser, och orden är formella, som med anledning av och i dagsläget.
Noor läste med blicken i pappret och utan pauser. Det fanns ingen inledning som väckte intresse och ingen avslutning som sa vad klassen skulle göra. Bara sex av 28 röstade ja.
Läs manuset högt för dig själv. Var tappar du tråden?
Fallet
Noor läser upp sitt manus
Noors manus
Med anledning av den rådande situationen vad gäller studiemiljön på skolan vill jag framföra att antalet studieplatser i biblioteket, som i dagsläget uppgår till 40, inte står i proportion till elevantalet, som uppgår till cirka 600, vilket innebär att elever som saknar en lugn studiemiljö i hemmet inte har möjlighet att bedriva sina studier på ett tillfredsställande sätt.
Vidare kan det konstateras att ett antal klassrum står oanvända efter skoldagens slut. Det var allt.
Allt i manuset stämmer. Ändå minns klassen nästan ingenting.
När du läser kan du gå tillbaka, läsa om en svår mening och stanna vid en siffra. Den som lyssnar kan inte det. Orden kommer i talarens takt, och det som har sagts är borta.
Därför behöver ett tal något annat än en text. Lyssnaren behöver korta meningar, upprepningar av det viktigaste och tydliga signaler om var i talet ni är. Det kallas att skriva för örat. Resten av presentationen visar hur Noor gör det.
Spänningen
Läsaren kan gå tillbaka – lyssnaren kan inte
Därför ska ett tal skrivas för örat, inte för ögat.
Att förbereda ett tal är ett arbete i steg, och stegen kallas den retoriska arbetsprocessen. Tänk på den som en väg med sex stationer. Du kan gå tillbaka till en tidigare station, men ordningen hjälper dig att inte börja i fel ände, till exempel att skriva ett färdigt manus innan du vet vem du talar till.
- Förstå: vem lyssnar, och vad vill du? På latin intellectio.
- Samla: fakta, exempel, egna erfarenheter och skäl. På latin inventio.
- Ordna: inledning, huvuddel och avslutning. På latin dispositio.
- Formulera: ord och meningar för örat. På latin elocutio.
- Öva: lär dig talet med stödord. På latin memoria.
- Framför: röst, tempo, pauser, blick och kroppsspråk. På latin actio.
De latinska namnen kommer från antikens retorik. Du behöver inte kunna dem, men du kan möta dem i läroböcker.
Metaforen
Vägen till talet
Sex stationer – från uppgiften till publiken.
Den första stationen handlar om att förstå uppgiften. Vem är publiken, vad vet de redan och vad bryr de sig om? Och vad är syftet: ska du informera, övertyga eller underhålla? Svaren styr allt du gör sedan.
Den andra stationen handlar om att samla stoff, alltså fakta, exempel, egna erfarenheter och skäl. Samla mer än du behöver. Sedan väljer du det som passar just din publik och ditt syfte. Ett kort övertygande tal har ofta bara tre skäl.
Förstå och samla
Vem lyssnar, vad vill du – och vad har du att säga?
Noors publik är 28 klasskamrater. Många av dem pluggar på skolan efter lektionerna, och flera har själva letat efter en plats. Det betyder att Noor inte behöver förklara problemet länge. Hon kan i stället få dem att känna igen sig.
Syftet är att övertyga: klassen ska rösta ja. Ett informerande tal ger fakta så att publiken förstår. Ett övertygande tal vill att publiken ska tycka eller göra något. Då behöver du skäl som gäller just dem, och du behöver säga tydligt vad du vill.
Station 1: Förstå
Vem lyssnar – och vad ska hända?
Vad är syftet med Noors tal?
Övertyga: klassen ska rösta ja.
Fakta räcker inte. Noor behöver skäl som gäller just klassen.
Noor skrev upp allt hon kom på. Det blev mycket mer än vad som ryms i två minuter. Därför valde hon ut tre skäl som hänger ihop: problemet (för få platser), följden (många pluggar i korridoren) och lösningen (salar som ändå står tomma efter klockan 15).
Resten är inte fel, och en del av det kan hon använda som exempel. Men ett tal med tre tydliga skäl är lättare att minnas än ett tal med tio. Fråga dig om varje sak: hjälper den just min publik att förstå eller hålla med?
Station 2: Samla
Samla mycket – välj tre
Tre skäl som hänger ihop: problem, följd och lösning.
Man kan övertyga på tre sätt. Förtroende handlar om talaren: varför ska publiken lita på dig? Noor visar att hon har pratat med bibliotekarien och att hon vet vad hon talar om. Det grekiska ordet är ethos.
Känsla handlar om publiken: talet får dem att känna igen sig eller bry sig. Noor ber klassen tänka sig provet i morgon utan en tyst plats. Det grekiska ordet är pathos.
Förnuft handlar om saken: fakta, siffror och logiska skäl. 40 platser räcker inte för 600 elever. Det grekiska ordet är logos. Ett bra tal använder ofta alla tre, men i olika mängd beroende på publiken och syftet.
Tre sätt att övertyga
Tre vägar till publiken
Meningen väcker känslor: klassen ser bilden framför sig och kanske känner igen sig. Därför är det främst känsla, pathos.
Men den visar också att Noor vet vad hon talar om, eftersom hon har varit med om det själv. Det ger förtroende, ethos. Ofta samverkar de tre sätten i samma mening. Det viktiga är inte att sätta rätt etikett, utan att du vet hur du vill nå din publik och varför.
Rösta
Vilken väg tar Noor här?
”Jag vet hur det känns att sitta på golvet i korridoren med matteboken i knät.”
Känsla – och förtroende.
Klassen känner igen sig, och Noor har varit med om det själv.
Den tredje stationen handlar om dispositionen, alltså talets ordning. Ett tal har en inledning, en huvuddel och en avslutning. Inledningen väcker intresse och säger vad talet handlar om. Huvuddelen innehåller skälen, ett i taget. Avslutningen sammanfattar och säger vad du vill.
Tänk på talet som en väg som publiken går med dig. Vägen behöver en tydlig start, några stopp där ni stannar och ett mål. Om publiken vet vart ni är på väg är det lättare för dem att följa med.
Ordna talet
En väg med start, tre stopp och mål.
Noors huvuddel har tre stopp: problemet, följden och lösningen. Den ordningen är vanlig i övertygande tal, eftersom varje stopp leder till nästa. Spara gärna det starkaste skälet till sist, så att det är det publiken minns.
Säg redan i inledningen vart ni ska, till exempel: ”Jag har tre skäl till att skolan behöver fler studieplatser.” Då vet publiken hur lång vägen är.
I antikens retorik hade dispositionen fler delar med latinska namn: exordium (inledningen), narratio (bakgrunden), argumentatio (argumenten och svaren på motargument) och peroratio (avslutningen). I ett kort tal räcker inledning, huvuddel och avslutning långt.
Station 3: Ordna
Inledning, huvuddel, avslutning
Alternativ A säger vad talet handlar om, men det ger ingen anledning att lyssna. Alternativ B gör publiken delaktig direkt: alla tänker efter, och många räcker upp handen. Då har Noor visat att problemet gäller dem.
Andra sätt att börja är en kort berättelse, en överraskande siffra eller en fråga. Efter inledningen säger du vart ni ska: ”Jag har tre skäl.” Skriv inledningen ordagrant och lär dig den utantill. De första meningarna är ofta de svåraste när man är nervös.
Rösta
Hur ska Noor börja?
A”Hej. Jag ska prata om studieplatser.”
B”Räck upp handen om du någon gång har letat efter en plats att plugga – och inte hittat någon.”
B: alla blir delaktiga direkt.
Säg sedan vart ni ska: ”Jag har tre skäl.”
Ett tal som bara tar slut, till exempel med ”Det var allt”, lämnar publiken utan riktning. En bra avslutning sammanfattar kort, knyter tillbaka till inledningen och säger vad publiken ska tänka eller göra.
Noor började med frågan om att leta efter en plats att plugga. Hon slutar med samma bild, men nu med svaret och en uppmaning. När slutet knyter tillbaka till början känns talet helt, och publiken minns poängen.
Ta inte upp något nytt i avslutningen. Ett nytt argument där får publiken att undra varför det inte kom tidigare.
Avslutningen
Knyt tillbaka till början
Noor”Så nästa gång du letar efter en plats att plugga – kom ihåg: 40 platser räcker inte för 600 elever. Rösta ja!”
Den fjärde stationen handlar om språket. Ett tal ska skrivas för örat. Det betyder korta meningar med en tanke i taget, vanliga ord i stället för formella och upprepningar av det viktigaste.
Lyssnaren behöver också vägskyltar, alltså ord som visar var i talet ni är: för det första, för det andra, till sist och sammanfattningsvis. I en skriven text ser du styckena. I ett tal hör du skyltarna.
Skriv för örat
Korta meningar, upprepningar och vägskyltar.
I skrift undviker man ofta att upprepa samma ord. I tal är upprepning en hjälp. Om Noor säger 40 platser och 600 elever både i huvuddelen och i avslutningen, minns publiken siffrorna.
Sambandsord som för det första, för det andra och till sist fungerar som skyltar längs vägen. De hjälper alla lyssnare, och särskilt den som lyssnar på ett andraspråk. De hjälper också dig själv: om du tappar tråden visar skylten var du är.
Station 4: Formulera
Skriv för örat
- 1Korta meningar – en tanke i taget.
- 2Upprepa det viktigaste.
- 3Sätt ut skyltar, så att lyssnaren vet var ni är.
Meningen ur Noors manus är grammatiskt rätt, men den har två bisatser, och siffrorna kommer mitt i. Lyssnaren måste hålla 40 i minnet medan meningen fortsätter.
Dela upp den i tre korta meningar med en tanke i varje: Vi är 600 elever. Biblioteket har 40 platser. Det räcker inte. Den sista meningen är kortast och säger poängen. Säg meningarna högt. Hörs det skillnad?
Verkstad
Gör om meningen för örat
”Antalet studieplatser i biblioteket, som i dagsläget uppgår till 40, står inte i proportion till elevantalet, som uppgår till cirka 600.”
Gör om till tre korta meningar. Säg dem högt.
Den femte stationen handlar om att öva. Lär dig inte hela talet utantill och läs inte upp ett manus. Skriv i stället ett stödordskort med det viktigaste, och öva högt flera gånger.
Den sjätte stationen är framförandet: röst, tempo, pauser, blick och kroppsspråk. Det är där publiken möter dig. Det är också där nervositeten känns, och den kan du förbereda dig för.
Öva och framför
Stödord i handen – blicken på publiken.
Ett manus låser dig vid pappret. Om du läser upp det tittar du ner, rösten blir platt och du tappar kontakten med publiken. Stödord är bara de ord du behöver för att minnas vad som kommer härnäst.
Noors kort har fem rader: inledningen ordagrant, ett eller två stödord för varje skäl och avslutningen ordagrant. Inledningen och avslutningen skriver hon ut, eftersom det är där det är viktigast att det blir rätt.
Öva högt med kortet några gånger, gärna för någon. Varje gång blir formuleringarna lite olika, och det är bra. Det låter mer som tal och mindre som uppläsning.
Station 5: Öva
Från manus till stödord
Inledningen och avslutningen ordagrant – resten stödord. Öva högt.
De flesta blir nervösa när de ska tala inför en grupp, även de som har gjort det många gånger. Hjärtat slår fortare och händerna kan skaka. Det är kroppens sätt att göra sig redo, och det betyder inte att talet kommer att gå dåligt.
Nervositeten går inte alltid bort, men den syns ofta mindre än den känns. Tre knep hjälper många: kunna inledningen utantill, så att starten går av sig själv, andas ut lugnt och långsamt innan du börjar och titta på en vänlig person i publiken.
Om du tappar tråden: titta på kortet, ta en paus och fortsätt. En paus känns lång för den som talar, men publiken märker den sällan.
Station 6: Framför
Blir de flesta nervösa?
Ja, de flesta – även vana talare.
Det syns ofta mindre än det känns.
Många som talar svenska som andraspråk oroar sig för sin brytning. Men brytning är inget fel. De flesta som lär sig ett språk som tonåring eller vuxen får en brytning, och publiken förstår dig ändå om talet är tydligt.
Det som hjälper lyssnaren mest är struktur, ett lugnt tempo och pauser mellan skälen. Säg de viktigaste orden tydligt och upprepa dem. Längden och betoningen betyder mer än de enskilda ljuden. Mer om det finns i presentationen Uttal och prosodi.
Framför
Brytning gör inget
Struktur, pauser och lugnt tempo hjälper lyssnaren mer än perfekt uttal.
- 1Tala lite långsammare än du tror.
- 2Pausa efter varje skäl.
- 3Säg de viktiga orden tydligt – och upprepa dem.
Vad som räknas som ett bra tal skiljer sig mellan språk, kulturer och sammanhang. I svensk skola uppskattas ofta att du säger din poäng tidigt, håller en tydlig röd tråd och talar sakligt men ganska personligt.
I många andra sammanhang börjar man med hälsningar, tack till publiken eller en berättelse, och poängen kommer längre fram. Det är inte sämre, bara ett annat ideal. Hur man visar respekt skiljer sig också: med titlar och ett formellt tilltal, eller med förnamn och du, som är vanligt i Sverige.
Det finns stora skillnader inom varje land och varje språk, till exempel mellan ett bröllopstal och en nyhetssändning. Därför går det inte att säga hur alla talar i ett visst land. Du vet själv bäst hur det fungerar i ditt språk.
Andra språk
Rakt på – eller fram till poängen?
Här är det du som kan mest. Tänk på ett tal du har hört på ditt modersmål eller ett annat språk du kan: vid en fest, i skolan eller i en nyhetssändning. Hur började talaren? När kom poängen?
Berätta för en kamrat hur man visar respekt för publiken på ditt språk. Vad skulle låta för direkt eller för långt i ett tal på svenska? Det du vet om ditt eget språk hjälper dig att välja medvetet när du talar svenska.
Ni är experterna
Hur är det i ditt språk?
Hur börjar ett tal?
- Två och två: hur visar man respekt för publiken?
- Vad skulle låta för direkt?
Innan du skriver något, ställ tre frågor till ditt tal. Vem lyssnar? Svaret styr vilka skäl och exempel du väljer, och hur du tilltalar publiken. Vad ska de minnas? Välj högst tre saker och skriv dem som stödord.
Hur börjar och slutar jag? Skriv inledningen och avslutningen ordagrant, och låt slutet knyta tillbaka till början. Då har du ett stödordskort med fem rader som du håller i handen när du talar.
Inför ditt tal
Tre frågor till ditt tal
- 1Vem lyssnar?
- 2Vad ska de minnas?
- 3Hur börjar och slutar jag?
Tre påståenden om retorik och muntlig framställning. Avgör om de är rätta eller felaktiga. Rösta först och förklara sedan med vägen och Noors tal.
Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare, och läs förklaringen bakom frågetecknet efteråt.
Rätt eller fel?
Tre påståenden. Rösta först – förklara sedan.
Påståendet är fel. Ett uppläst manus blir ofta svårt att lyssna på, eftersom det är skrivet för ögat och talaren tittar ner. Det var det som hände Noor första gången.
Tala med stödord i stället. Skriv bara inledningen och avslutningen ordagrant och lär dig dem utantill, så att starten och slutet sitter.
Fråga 1 av 3
”Det är bäst att läsa upp hela talet ordagrant från ett manus.”
Fel
Rätt: stödord – och inledningen och avslutningen utantill.
Påståendet är rätt. Siffrorna är fakta, och slutsatsen att platserna inte räcker är ett logiskt skäl. Det är förnuft, logos.
Samma tal använder också känsla, när Noor ber klassen tänka sig ett prov utan en tyst plats, och förtroende, när hon berättar att hon har pratat med bibliotekarien.
Fråga 2 av 3
”När Noor säger att 40 platser inte räcker för 600 elever övertygar hon med förnuft, logos.”
Rätt
Siffror och logiska skäl är förnuft, logos.
Påståendet är fel. Ett nytt argument i slutet får publiken att undra varför det inte kom tidigare, och det finns ingen tid kvar att förklara det.
Avslutningen sammanfattar, knyter tillbaka till inledningen och säger vad publiken ska göra. Noor slutar med samma bild som hon började med: platsen att plugga på.
Fråga 3 av 3
”I avslutningen ska man ta upp ett nytt, starkt argument.”
Fel
Rätt: sammanfatta, knyt tillbaka och säg vad du vill.
Till vänster står början på Noors första manus. Det var korrekt skrivet men svårt att lyssna på, och hon läste upp det med blicken i pappret. Sex av 28 röstade ja.
Till höger står hennes stödordskort. Andra gången började hon med en fråga till klassen, sa att hon hade tre skäl, satte ut skyltar och slutade där hon började. Hon tittade upp och pausade mellan skälen. 21 av 28 röstade ja.
Så här lät talet andra gången: ”Räck upp handen om du någon gång har letat efter en plats att plugga – och inte hittat någon. Ni är många. Jag har tre skäl till att skolan behöver fler studieplatser. För det första: vi är 600 elever, och biblioteket har 40 platser. Det räcker inte. Jag har pratat med bibliotekarien, och hon håller med. För det andra: därför pluggar många i korridoren. Tänk dig att du har prov i morgon – och ingen tyst plats. Till sist: det finns en lösning. Flera klassrum står tomma efter klockan 15. Låt oss plugga där. Så nästa gång du letar efter en plats att plugga – kom ihåg: 40 platser räcker inte för 600 elever. Rösta ja!”
Fallet
Noors tal – före och efter
Före – uppläst manus
Med anledning av den rådande situationen vad gäller studiemiljön på skolan vill jag framföra att antalet studieplatser i biblioteket, som i dagsläget uppgår till 40, inte står i proportion till elevantalet, som uppgår till cirka 600, vilket innebär att elever som saknar en lugn studiemiljö i hemmet inte har möjlighet att bedriva sina studier på ett tillfredsställande sätt. …
Efter – stödord och blicken upp
- Inledning: ”Räck upp handen om …”
- 1 600 elever – 40 platser
- 2 korridoren – prov i morgon
- 3 tomma salar efter 15
- Avslutning: ”… räcker inte. Rösta ja!”
Börja med publiken och syftet: vem lyssnar, och vad ska hända efteråt? Samla mycket och välj sedan tre skäl som hänger ihop. Övertyga med förtroende, känsla och förnuft.
Ordna talet som en väg: en inledning som väcker intresse, en huvuddel med tre stopp och en avslutning som knyter tillbaka till början. Skriv för örat med korta meningar, upprepningar och skyltar. Tala med stödord, inte med manus, och tänk på att nervositet och brytning är vanligt.
Ta med dig
Fyra saker att komma ihåg
- 1Förstå och samla: vem lyssnar, vad är syftet? Välj tre skäl.
- 2Ordna talet: inledning, huvuddel och en avslutning som knyter tillbaka.
- 3Skriv för örat: korta meningar, upprepningar och skyltar.
- 4Öva och framför: stödord i handen, blicken på publiken.
Välj ett förslag som du vill övertyga klassen om: mer vegetariskt i skolmaten, mobilfria lektioner eller något eget. Svara på de tre frågorna: Vem lyssnar? Vad ska de minnas? Hur börjar och slutar jag?
Gör ett stödordskort med fem rader och håll talet för din bänkgranne. Bänkgrannen lyssnar och ger respons på två saker: Vilka skäl minns du? Hur började och slutade talet? Byt sedan roller. Går du igenom presentationen själv kan du spela in dig själv och lyssna efteråt.
Verkstad två och två
Ditt eget tal på en minut
Välj ett förslagMer vegetariskt i skolmaten, mobilfria lektioner – eller ett eget.
- Svara på de tre frågorna. Gör ett stödordskort.
- Håll talet för din bänkgranne. Vad minns hen?