En dragen list görs inte i en form. Muraren drar ett verktyg längs styrbrädor genom mjukt bruk, och en plåt med listens profil skär fram formen. Verktyget kallas profilmall, listmall eller bara mallen, som i den svenska instruktionsfilmen Listdragning från SPEF och Bräckegymnasiet. I äldre handböcker kallas det kälke eller schablon, och där kallas styrbrädorna ofta ribbor.
I presentationen följer du ett uppdrag: en taklist i en äldre lägenhet är förstörd längs en del av en vägg och ska lagas så att den nya biten ser ut precis som resten. Du får se hur profilen tas av, hur plåten och skivan görs, hur profilmallen byggs och dras, hur hörnen efterlagas och vilka fel som brukar uppstå.
Presentationen hör till kursen Mur- och putsverk nivå 3 (Gy25). Den tar upp de här delarna av kursens centrala innehåll:
- ”Vanligt förekommande arbetsprocesser och metoder vid arbeten med utsmyckningar på byggnadsverk, till exempel stuckaturer, utsmyckningar av gips, dekorativa taklister och takrosetter.”
- ”Tolkning av ritningar, arbetsbeskrivningar, utförandekrav och toleranskrav samt metoder för att identifiera felkällor i arbetsprocessen.”
Presentationen är ännu inte granskad av en yrkeslärare. Mått och arbetssätt varierar mellan verkstäder, länder och material. På bygget gäller arbetsbeskrivningen och din handledare.
Ej granskad – kan innehålla fel. Kommentera gärna.
Stuckatur och dragna lister
Profilmallen för listdragning
Så bygger du verktyget som drar en taklist – med exakt samma profil som den gamla.
Det är plåten som formar listen. Den sitter på en skiva, i dag ofta av plywood, som ger den styrka, men skivans kant ska inte nå ända fram. En tysk handbok för stuckatörer från 1955 anger att träkanten ska ligga ungefär 3 millimeter bakom plåtens kant. En dansk anvisning från Slots- og Kulturstyrelsen säger några millimeter.
Plåten går att klippa och fila mycket skarpt, och därför ger den en ren profil. Skivan är bara till för att hålla plåten stilla och stadig. Om träet nådde lika långt skulle det skrapa i bruket i stället för plåten.
Gissa först
”Skivan bakom plåten ska ha exakt samma profil som plåten.”
Stämmer inte.
Skivan ligger några millimeter bakom plåtens kant. Bara plåten ska forma listen.
Tänk dig en lägenhet i ett hus från omkring 1900. Ett läckande rör har förstört taklisten längs en del av en vägg. Resten av listen är hel, och den nya biten ska se ut precis som den gamla, så att man inte ser var lagningen börjar.
En färdig list från en byggvaruhandel har sällan samma profil som en gammal list. Därför tar du av den befintliga profilen, ritar den och bygger ett verktyg som drar en ny list med exakt samma form. Exemplet är påhittat, men uppdraget är vanligt i äldre hus.
Arbetet följer presentationens fem kapitel: från listen till ritningen, plåten och skivan, profilmallen, dragningen och felkällorna.
Uppdraget
En taklist ska lagas
hel list
skadad bit
hel list
vattenskada
Allt börjar med att du tar reda på exakt hur den gamla listen ser ut i genomskärning, alltså dess profil. Profilen ritas i skala 1:1, så att ritningen kan föras över direkt till plåten utan att räknas om.
Ett fel i ritningen följer med i allt som kommer efter: plåten, profilmallen och varje meter list. Därför kontrolleras ritningen mot den gamla listen innan plåten klipps.
Från listen till ritningen
Ta av profilen där listen är som mest hel.
Välj ett ställe där listen är så hel som möjligt, ofta nära en ände. Den danska anvisningen beskriver hur man rensar en smal remsa från färg och smuts, i deras exempel 10 centimeter bred, så att du mäter på själva listen och inte på gamla färglager.
Lod och vattenpass ger raka linjer att mäta från, till exempel en lodrät linje ute i rummet och en vågrät på väggen under listen. Från linjerna mäter du till varje hörn och kurva i profilen och för över punkterna till papper i skala 1:1. Det går också att mäta med instrument, till exempel en totalstation.
Ett annat sätt, som stuckatörer beskriver, är att såga ut en tunn bit rakt genom en del av listen som ändå ska bort och rita av snittet direkt. Det ger en exakt profil, men går bara där listen får skadas.
Avtagning
Ta av den gamla profilen
rensad remsa
lod
vågrät linje
mått till varje hörn
ritning 1:1
En list är uppbyggd av raka och böjda delar, led, som löper parallellt längs hela listen. En platta är en smal rak yta. En hålkäl är urholkad och buktar inåt. En rundstav är kullrig och buktar utåt. Tillsammans ger de listen dess ljus och skuggor.
En gammal list har ofta slitna och rundade kanter, och flera lager färg gör den mjukare än den var från början. Den danska anvisningen säger att man ska rita en rekonstruktion där kanterna är skarpa, som de var när listen var ny.
En profil som är underskuren, alltså går in under sig själv, är svårare att dra eftersom mallen inte kan lyftas ut ur den under draget. Den danska anvisningen varnar ändå för att förenkla en sådan profil.
Måtten i bilden, 150 millimeter på väggen och 125 millimeter ut i taket, gäller bara exemplet. På riktigt tar du dem från din egen avtagning.
Ritningen
Profilen i snitt, skala 1:1
Plåten ska passa runt listen som en nyckel i ett lås. Den har alltså listens negativa form: där listen buktar ut har plåten en urgröpning, och tvärtom. Den tyska handboken betonar att man alltid ska använda negativet.
Den danska anvisningen beskriver hur rekonstruktionen först skärs ut som ett negativ i kartong och provas mot den gamla listen på plats. Passar kartongen överallt, även i hörn och kurvor, förs formen över till plåten.
Spara kartongmallen. Med den kan du senare kontrollera att den nya listen blev likadan som den gamla. Blanda inte ihop den med profilmallen: kartongmallen är bara en provbit.
Negativet
Plåten är listens negativ
Själva profilen sitter i en tunn plåt. Plåten är för vek för att användas ensam, så den fästs på en skiva som ger den styrka. I instruktionsfilmen är hela mallen byggd av plywood, och plåten sitter på finmallen. Filmen förklarar att plåten gör att mallen håller samma profil utan att slitas ner, även när man drar längre bitar. I äldre handböcker kallas plåten och skivan tillsammans schablonen.
Kapitlet visar hur plåten ritas, klipps och filas, och hur skivan bakom ska se ut: lite tillbakadragen och sned bakåt.
Plåten och skivan
Plåten formar listen. Skivan håller den stilla.
Den tyska handboken anger zinkplåt för mindre profiler, nummer 12 eller 14 i den tyska numreringen av zinkplåt, och järnplåt för större och mycket stora listor, eftersom järnplåten tål mer. Den danska anvisningen talar om kraftig zinkplåt eller järnplåt. Ingen av källorna anger tjockleken i millimeter.
Profilen förs över till plåten, till exempel genom att du lägger kartongmallen på plåten och ritar runt den, eller genom att du märker ut profilens hörn och kurvor punkt för punkt med en körnare och sedan förbinder punkterna. Tunn plåt klipps med plåtsax. Tjock plåt huggs ut med mejsel och filas, och den görs ofta av en metallarbetare.
Fila kanten tills den är jämn och rak, utan grader. Ett hack i plåten blir en upphöjd rand längs hela listen. Ska en takprofil och en väggprofil mötas, filas de två plåtarna tillsammans, ovanpå varandra. I instruktionsfilmen är plåten skruvad på en skiva av plywood. Grovmallen har ingen plåt alls, bara profilen sågad i plywood.
Profilplåten
Rita, klipp och fila
kartongmallen
profilen ritas av
plåtsax
bortklippt bit
kanten filas
plywoodskivan
I dag byggs mallen ofta av plywood, som i instruktionsfilmen, där plåten är skruvad på en plywoodskiva med listens profil. Skivan sågas ut efter profilen, men enligt den tyska handboken så att träkanten hamnar ungefär 3 millimeter bakom plåtens kant. Den danska anvisningen säger några millimeter. Så ser du till att det bara är plåten som formar listen.
Skivans kant sågas dessutom snett bakåt, bort från plåten, så att skivan blir smalare på baksidan. Den tyska handboken anger en vinkel på 60 grader och att kanten sedan bearbetas med rasp. Den sneda kanten har en uppgift när mallen dras baklänges, som du ser i kapitlet om dragningen.
I äldre handböcker är skivan en bräda av massivt trä. Den tyska handboken spikar plåten med korta stift med breda huvuden på en bräda av gran, minst 2 centimeter tjock och tjockare för stora profiler. I en sådan bräda ska årsringarna gå lodrätt, annars kan den spricka när den belastas hårt. Skivans raka kanter ska vara exakt vinkelräta, så att du kan ställa in plåten med lod eller vattenpass.
Skivan
Skivan ligger bakom plåten
Plåten och skivan går inte att dra rakt och jämnt för hand. Instruktionsfilmen fäster dem på en enkel styranordning av plywood: en skiva som styr efter styrbrädan och en stabiliserande del som håller en konstant vinkel. Hela verktyget kallas profilmall, listmall eller bara mallen. I äldre handböcker heter det kälke eller schablon.
Mallen behöver styrbrädor, även kallade riktbrädor, för att listen ska bli rak. Den tyska handboken beskriver på samma sätt verktyget som två huvuddelar, profilen och det som den skjuts eller dras med, och styrbrädorna, där kallade ribbor, som en hjälpkonstruktion. Kapitlet visar hur delarna sätts ihop och varför vinkeln är så viktig.
Profilmallen
Plåt, styrskiva och stöd – allt i rät vinkel.
Instruktionsfilmen beskriver mallen i tre delar, alla av plywood: en skiva där plåten sitter, en skiva som styr efter styrbrädan och en stabiliserande del som ger en konstant vinkel. Den andra skivan kallas här styrskivan. Det är en beskrivning, inget fast fackord; i äldre handböcker heter den släde.
Den tyska handboken anger att styrskivan ska vara ungefär dubbelt så lång som skivan med plåten är hög. I båda ändarna sitter glidskor, i handboken kallade löpare, som glider på styrbrädans ovansida medan styrskivan ligger an mot dess framkant. Skivan med plåten sätts mitt på styrskivan och kilas fast tills inställningen är rätt. Den måste sitta helt orörlig.
Stödet ser olika ut. I filmen är det en enda triangulär skiva. Den tyska handboken och den danska anvisningen har i stället två snedsträvor, en på varje sida, som också är handtag. Båda förekommer, och bilden visar filmens triangulära stöd.
Allt som glider mot styrbrädorna kläs med zinkplåt. Trä mot trä ska undvikas, eftersom träet sväller av fukten från bruket och då kärvar. Skivans övre ände får en liten plåtkåpa, en glidplåt, som glider mot den övre styrbrädan.
Profilmallen
Så sätts profilmallen ihop
styrskiva
glidsko
skivan för plåten
profilplåt
stöd
glidplåt
Plåten har rätt form bara när den står vinkelrätt mot styrbrädan. Lutar den, blir listens genomskärning en sned avbildning av plåten: profilen blir lägre eller grundare än ritningen och passar inte mot den gamla listen.
Därför ska plåten sitta i rät vinkel på skivan, och skivans kanter vara så raka att du kan kontrollera med lod och vattenpass. När mallen är klar ska alla lodräta kanter i profilen stå i lod och alla vågräta vara vågräta.
Vickar mallen under draget blir felet olika stort på olika ställen, och listen blir ojämn. Stödet och den långa styrskivan finns för att hålla vinkeln. Instruktionsfilmen säger att den stabiliserande delen ska ge en konstant vinkel.
Gissa först
”Det gör inget om mallen lutar lite – plåten har ju rätt form.”
Stämmer inte.
En plåt som lutar drar en lägre profil än den är klippt för.
Mallen styrs av två styrbrädor, som också kallas riktbrädor: en nedre på väggen under listen och en övre. Inomhus sitter den övre i taket utanför listen. I instruktionsfilmen, där listen dras på en utkragning, ligger den övre styrbrädan ovanpå utkragningen. Den tyska handboken beskriver hyvlade brädor, där kallade ribbor, av gran, 8 × 2 centimeter. Varje skada på en styrbräda blir en ojämnhet i listen.
Filmen påpekar att äldre hus ofta är ur våg och lod. Styrbrädan behöver då inte sitta i våg, men den ska följa linjerna i fasaden och vara rak i vägglivet. På en lång vägg kan det behövas distansbrickor bakom den. Går den övre brädan inte att montera, till exempel för att takdelar är i vägen, kan mallen förlängas neråt och styras av en nedre styrbräda på väggen.
Styrskivan glider på den nedre styrbrädans ovansida och ligger an mot dess framkant. Det bestämmer hur högt och hur långt från väggen profilen hamnar. Nya styrbrädor oljas, så att fukten från bruket inte tar sig in, och under arbetet hålls de våta och rena. Den danska anvisningen nämner att glidytorna kan smörjas med paraffin.
Dra mallen torrt längs hela sträckan innan du lägger på bruk. Då ser du att den går fri hela vägen och att det finns plats för bruket.
Styrbrädorna
Styrbrädorna styr mallen
När mallen går fritt längs styrbrädorna kan listen dras. Underlaget görs rent, ruggas upp och fuktas så att bruket fäster, och mallen vattnas innan den första dragningen. Listen byggs sedan upp i flera påslag och drag, tills alla kanter och ytor är skarpa och fyllda.
Kapitlet visar skillnaden mellan att dra listen på plats och på bänk, hur grovdragning och findragning går till, åt vilket håll mallen dras, hur den nya listen möter den gamla och hur inåtgående hörn efterlagas.
Dragningen
Grovputs först, sedan finputs – lager för lager.
På plats dras listen direkt i hörnet mellan vägg och tak, eller som i instruktionsfilmen på en grundad utkragning. Den danska anvisningen säger att kalkbruk är det traditionella materialet för dragna lister, ibland med gips i det sista lagret. Inomhus dras mindre lister enligt den tyska handboken ofta i ren gips, och större i flera lager.
På bänk dras listen på ett bord, i verkstaden eller på bygget, och sätts upp efteråt. Den dras i gips, som stelnar fort och därför passar för arbete i verkstad.
Kalkbruk hårdnar långsamt. Gips binder på kort tid och sväller lite medan det binder, så en gipslist måste dras klart snabbt. Vilket material som är rätt beror på huset och den gamla listen. Den danska anvisningen säger att en lagning ska göras i ett bruk som passar ihop med det som användes från början.
Två sätt
På plats eller på bänk
I instruktionsfilmen görs två mallar med samma profil. Grovmallen är bara en plywoodskiva med profilen sågad, utan plåt. Den är gjord lite mindre, så att det blir cirka 2 millimeter kvar för finbruket.
Finmallen är den egentliga profilmallen, med plåten skruvad på skivan. Det är bara plåtens kant som formar den färdiga listen, och därför måste plåten vara rätt ända ut i varje hörn.
Grovmallen kan sättas på framför finmallen under grovdragningen och plockas bort när grovputsen har torkat.
Två mallar
Grovmall och finmall
grovmall: bara plywood
finmall med plåt
cirka 2 mm kvar till finbruket
Listen dras i minst två omgångar, säger instruktionsfilmen: först grovputs, sedan finputs. Till grovdragningen sätts en grovmall på mallen, en extramall som gör profilen lite mindre. I filmen är grovmallen bara en plywoodskiva med profilen sågad, utan plåt, och den är gjord så att det blir cirka 2 millimeter kvar för finbruket. Med tjocka påslag kan det behövas flera sådana mallar, så att putsskiktet byggs ut steg för steg.
Mallen vattnas innan grovputsen. Sedan slås grovbruket på och mallen dras, ofta flera gånger, tills profilen har kommit fram. Ju noggrannare grovdragningen är, desto enklare blir findragningen. I filmen får grovputsen torka ett par dygn. Sedan plockas grovmallen bort, och finbruket läggs på och dras fram med finmallen, den med plåten.
Den tyska handboken beskriver gipslister. Där dras grovbruket i gipskalkbruk eller gipssandbruk nästan ända ut, och handboken anger att det sista lagret gips bara ska behöva vara 2 millimeter. En engelsk arbetsbeskrivning anger upp till 3 millimeter. I stället för en grovmall kan tunna plåtar under glidskorna lyfta mallen. På engelska kallas grovmallens extra plåt muffle.
Gips sväller lite när det binder. En gipslist måste vara färdigdragen innan det börjar, annars går mallen inte längre jämnt. Den tyska handboken säger att en stuckatör ska vara stolt över att dra en list med en enda blandning gips, högst två. Gips som bearbetas för länge får inte full hållfasthet, och för blöt gips ger mjuka kanter som lätt går sönder.
Grovputs och finputs
Grovbruket först, sedan finbruket
Dra klart innan gipsen börjar svälla.
Mallen kan dras åt två håll. När plåten går först skär den bort överflödigt bruk. Den tyska handboken kallar det att dra skarpt, och grovbruket dras alltid så. Orden skarpt drag och släpdrag kommer från den handboken; instruktionsfilmen tar inte upp dragriktningen.
När mallen dras åt andra hållet går skivan först. Den sneda kanten bakom plåten pressar då ned gipsen och fyller små hål. Gipsen sväller och bildar upphöjningar, och därför dras det genast skarpt igen. I findragningen växlar man mellan släpdrag och skarpt drag.
Källorna skiljer sig åt i hur draget avslutas. Den tyska handboken avslutar en gipslist med ett skarpt drag. Den danska anvisningen, som gäller fasadlister i kalkbruk, avslutar med ett drag baklänges i ett fett, finkornigt bruk som ger en mycket slät yta. Fråga din handledare hur ni gör.
Åt vilket håll?
Skarpt drag och släpdrag
I findragningen växlar man mellan dragen.
Vid bänkdragning dras listen på en slät platta av marmor eller skiffer i verkstaden, eller på ett hyvlat bord på bygget. Den tyska handboken beskriver hur bordet täcks med ett lager gips eller bruk som lackas med schellack tre till fyra gånger och oljas före varje drag, så att listen släpper. Direkt på trä stryks i stället ett tunt lager kalk eller strös fin sand.
Gipsen läggs på i omgångar, och väv eller annan armering bäddas in. Mallen dras tills alla profiler är skarpa. För en taklist ställs en bräda på högkant på bordet, så att listen dras i ett hörn precis som på väggen. Bänkdragning visas inte i den svenska instruktionsfilmen; beskrivningen bygger på den tyska handboken.
När gipsen har hårdnat sågas listen i längder och baksidan ruggas upp. Längderna sätts sedan upp i hörnet, till exempel med gipsspackel enligt en monteringsanvisning för gipslister.
Bänkdragning
En list som dras på bordet
bräda på högkant
gips och väv
profilmallen
färdig list
lackat bord
styrbräda
listlängder
När listen dras på plats mellan två gamla delar når mallen inte ända fram till de gamla ändarna. Den sista biten närmast skarven efterlagas för hand med små verktyg och stållinjaler. Så beskriver både den danska anvisningen och en engelsk arbetsbeskrivning arbetet. Samma sak gäller i inåtgående hörn, som nästa bild visar.
Kontrollera resultatet med kartongmallen från avtagningen och titta längs listen. Leden och skuggorna ska löpa i samma linjer genom skarven. Det är din egenkontroll innan målaren tar över.
Före och efter
Den nya listen möter den gamla
Ett problem man alltid råkar ut för, säger instruktionsfilmen, är inåtgående hörn i en profilerad list. Mallen kommer inte åt hela vägen in i hörnet, eftersom styrskivan och stödet tar emot innan plåten är framme.
Filmens mall är dessutom gjord för att gå från vänster till höger, och därför saknas ganska mycket i hörnet. Har man många hörn kan man göra två mallar, en som går åt höger och en som går åt vänster. Även då blir det en bit kvar som måste efterlagas för hand.
Vänta med efterlagningen tills listen är i stort sett färdig. Då har du raka, färdiga led på båda sidor att arbeta efter. Filmen ger det som ett eget råd, så fråga gärna din handledare hur ni gör.
Inåtgående hörn
Mallen når inte in i hörnet
Många hörn? Gör två mallar – en åt höger och en åt vänster.
När findragningen är klar återstår att komplettera hörnet som mallen inte kom åt. I filmen läggs först grovbruk på, med ett litet överskott, så att det finns marginal att skära fram formen.
Formen skärs fram så att den förlänger profilen som redan finns i listen. Filmen visar att golvlister av metall är lämpliga verktyg: styva, med smala och vassa kanter. Golvlisten läggs an mot de färdiga leden och skär bort överskottet i grovbruket.
Låt sedan grovbruket hårdna, helst till dagen efter. Då läggs ett finbruk på, och ytorna arbetas ihop så att hörnet inte syns. Kontrollera till sist med kartongmallen och genom att titta längs listen, precis som vid skarvarna.
Efterlagning
Hörnet formas för hand
Många fel i en dragen list syns tydligt först när listen är klar och målad. Därför lönar det sig att känna igen felen och deras orsaker, så att du kan rätta dem medan bruket fortfarande går att arbeta med.
Kapitlet visar fyra vanliga fel. Alla går att spåra till styrbrädan, mallen eller bruket.
Felkällor
Märken, låga profiler och pucklar – och var de kommer ifrån.
Bågformade märken tvärs över listen uppstår enligt den tyska handboken när gipsen börjar svälla innan listen är klar. Mallen går då ryckigt, börjar brumma och lämnar flata, bågformade intryck. Arbeta fort och jämnt, och blanda lagom mycket gips.
En profil som blir lägre beror på att mallen lutar eller att skivan med plåten har lossnat. En plåt som ger efter är för tunn, eller skivan bakom för klen, för profilen. En puckel som kommer tillbaka på samma ställe beror på styrbrädan: en skada eller bruk som har fastnat.
Andra fel är att grovputsen syns igenom det tunna finbruket, att gipsen har arbetats för länge och blivit svag, och att för blöt gips gör ytan ojämn och kanterna mjuka.
Felkällor
Fyra fel och var de kommer ifrån
Kalk är starkt basiskt. Säkerhetsdatablad för släckt kalk, kalciumhydroxid, klassar den som frätande på ögonen, med risk för allvarliga ögonskador, och som irriterande för hud och luftvägar. Läs alltid databladet för det bruk du använder.
Damm från gips irriterar näsa och luftvägar. Strö gipsen lugnt i vattnet, så att det dammar så lite som möjligt, och följ arbetsplatsens regler för andningsskydd. Klippt och filad plåt har vassa kanter och grader som lätt ger skärsår.
Arbetsmiljö
Skydda ögon, händer och luftvägar
- Kalk
- Kan ge allvarliga ögonskador. Skyddsglasögon och handskar.
- Gipsdamm
- Irriterar luftvägarna. Strö gipsen lugnt i vattnet.
- Plåten
- Klippt plåt är vass. Handskar, och fila bort graderna.
Tre listor som blev fel, och samma fråga: var kommer felet ifrån – styrbrädan, mallen eller bruket? Rösta först och tänk på vad som händer när mallen dras.
Svaren finns i kapitlen Profilmallen, Dragningen och Felkällor.
Vad gick fel?
Tre fel. Rösta om orsaken.
Det är bruket, eller snarare tempot. Gips sväller lite när det binder. Börjar det innan listen är klar går mallen ryckigt och lämnar bågformade märken.
Blanda lagom mycket gips, arbeta fort och jämnt och dra listen med en enda blandning om det går.
Fråga 1 av 3
”Små bågformade märken tvärs över listen, med jämna mellanrum.”
Bruket
Gipsen började svälla, och mallen gick ryckigt.
Det är mallen. När skivan med plåten lutar eller har rubbats drar den en lägre eller grundare profil än plåten är klippt för.
Kontrollera med lod och vinkelhake att skivan med plåten står i rät vinkel mot styrbrädan, och att kilarna och stödet sitter fast.
Fråga 2 av 3
”Profilen stämmer i ena änden men är lägre i den andra.”
Mallen
Plåten lutar eller har lossnat.
Det är styrbrädan. Mallen följer styrbrädan exakt, så en klump bruk eller en skada på brädan förs över till listen vid varje drag, på samma ställe.
Håll styrbrädorna våta och rena under arbetet, och hantera dem varsamt så att de förblir raka.
Fråga 3 av 3
”En puckel kommer tillbaka på samma ställe vid varje drag.”
Styrbrädan
Bruk har fastnat på styrbrädan, eller brädan är skadad.
Ta av den gamla profilen där listen är hel och rita den skarp i skala 1:1. Klipp plåten som listens negativ och fäst den på en skiva som ligger några millimeter bakom och är sned bakåt. Bygg profilmallen i rät vinkel, med zink där den glider, och låt raka styrbrädor styra den. Vattna mallen, dra grovputsen först och finputsen sist, efterlaga hörnen för hand och lär dig känna igen felen.
Källor: SPEF (Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening) och Bräckegymnasiet i Göteborg, Listdragning – en instruktionsfilm (2017), med murarläraren Lars Adiels. Adolf Winkler, Putz, Stuck, Rabitz (Stuttgart 1955), avsnitten om dragarbeten. Slots- og Kulturstyrelsen, Information om bygningsbevaring: Trækning af gesimser og indfatninger. En arbetsbeskrivning för putslagning från Camden i London, som bygger på English Heritage, Practical Building Conservation: Mortars, Renders and Plasters. Patrick Webb, Plaster Models and Molds, i tidskriften Walls & Ceilings 2021. Säkerhetsdatablad för kalciumhydroxid.
Fackorden följer den svenska instruktionsfilmen: profilmall, styrbräda, grovmall, grovputs och finputs, påslag och efterlagning. Äldre handböcker och översättningar använder andra ord, till exempel kälke, schablon, släde och ribba. Mått och detaljer kommer från de tyska och danska källorna och är exempel, inte krav. På bygget gäller arbetsbeskrivningen och din handledare.
Ta med dig
Fem saker att komma ihåg
- 1Från listen till ritningen – rita profilen 1:1.
- 2Plåten och skivan – plåten är negativet.
- 3Profilmallen – rät vinkel, zink där den glider.
- 4Dragningen – grovputs först, finputs sist.
- 5Felkällor – märken, låg profil, smutsig styrbräda.
Frågorna har inga givna svar. De handlar om varför man drar en list i stället för att köpa en, om vilka steg som är svårast och om hur du upptäcker ett fel i tid.
Försök att ge skäl för det du säger och använd fackorden från presentationen: avtagning, negativ, profilmall, styrbräda, grovputs och finputs, påslag och efterlagning.
Prata två och två
Samma profil som förut
- Varför inte köpa en färdig list till en gammal våning?
- Vilket steg är svårast – och hur kontrollerar du det?
- Mitt i draget ser du märken i listen. Vad gör du?