Människor vill olika saker i politiken, och det beror inte bara på olika intressen. Det beror också på olika idéer om hur samhället fungerar och hur det bör vara. Sådana sammanhängande idéer kallas ideologier.
Presentationen går igenom de klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism, sedan feminism, ekologism och nationalism, och slutligen varför fascism och nazism förkastar demokratin. Genom hela presentationen återkommer en gammal verkstad som kommunen ska bestämma över.
Gå framåt med piltangenterna eller genom att skrolla. Verkstaden är ett påhittat exempel.
Idéer om hur samhället bör vara
Ideologier i verkstaden
Varför vill vi olika saker? Värderingar och förklaringar påverkar vilka problem vi ser – och vilka lösningar vi föreslår.
En kommun äger en gammal verkstadsbyggnad. Ett företag vill köpa huset, medan en förening vill använda det som mötesplats. Andra invånare vill bevara byggnaden därför att den berättar om ortens historia.
Beslutet handlar om pengar och lokaler, men också om vem som ska bestämma och vad som är värt att bevara. Det påhittade exemplet visar hur olika politiska idéer kan påverka samma fråga. Verkstaden återkommer genom hela presentationen.
Ett påhittat exempel
Vad ska hända med verkstaden?
Kommunen äger huset. Ett företag vill köpa det, en förening vill ha en mötesplats och andra vill bevara dess historia.
En ideologi är en samling sammanhängande idéer om hur samhället fungerar och hur det bör organiseras. Den innehåller värderingar, till exempel vad som räknas som frihet och rättvisa, och föreställningar om vad som orsakar samhällsproblem. Utifrån detta föreslår människor hur samhället ska förändras eller vad som bör bevaras.
Ideologier påverkar partier, organisationer och enskilda människor. De ger argument för politiska förslag men avgör inte varje ställningstagande. Ett parti behöver också ta hänsyn till väljare, nya kunskaper och möjligheten att samarbeta med andra.
En person kan förena idéer från flera håll. Att någon värnar både valfrihet och gemensamt finansierad utbildning behöver till exempel inte vara motsägelsefullt.
Ideologi
Varför vill vi olika saker?
En ideologi innehåller idéer om hur samhället fungerar och hur det bör vara.
Värderingar och förklaringar påverkar vilka problem vi ser och vilka lösningar vi föreslår.
Vilka frågor om makt, frihet och rättvisa finns i verkstadsexemplet?
Konservatism, liberalism och socialism brukar kallas de klassiska politiska ideologierna. Bilden visar en vanlig fråga för var och en: vad bör bevaras, vilka val ska individen få göra och vem äger och bestämmer?
Frågorna visar vanliga betoningar, inte fullständiga definitioner. Alla ideologier kan diskutera frihet, gemenskap och rättvisa. Skillnaderna blir tydligare när man undersöker vad orden betyder och vilka förslag som följer av dem.
De klassiska ideologierna
Tre ingångar
Vanliga betoningar. Ideologierna diskuterar också varandras frågor.
De klassiska ideologierna utvecklades under en lång period av strider om kungamakt, privilegier, revolutioner och industrialisering. De är inga oföränderliga läror. Inom varje tradition finns olika uppfattningar om människan, staten och ekonomin.
Feminism och nationalism har också långa historiska rötter och växte delvis fram samtidigt med de klassiska ideologierna. Att de kommer senare i presentationen betyder inte att de uppstod senare.
Historia
Idéer växer fram i samhällen
Traditionerna utvecklades under lång tid och innehåller olika inriktningar.
Stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789 skildrades av konstnären Jean Houël samma år. Bastiljen var ett fängelse och en symbol för kungamakten, och stormningen blev en symbol för den franska revolutionen.
Revolutionens omvälvningar blev en viktig bakgrund till debatten om frihet och samhällsförändring. För en del var den ett löfte om frihet och jämlikhet. Andra såg en varning för vad som händer när ett samhälles institutioner rivs upp på en gång. Båda synsätten återkommer i ideologierna.
1789
Revolution i Paris
Bastiljen stormas 1789.
Vad i bilden kan väcka hopp om förändring? Vad kan väcka oro?
Konservatismen betonar värdet av sådant som har vuxit fram över tid: lagar, traditioner, familjer och andra gemenskaper. Tanken är att människor är beroende av ett fungerande samhälle som ingen enskild person har skapat eller helt kan överblicka.
Kapitlet handlar om konservatismens syn på förändring och om invändningen att det som bevaras också kan stänga människor ute.
Konservatism
Vad bör bevaras?
En genomgripande förändring kan få följder som reformens förespråkare inte har räknat med. Därför bör förändringar enligt konservatismen prövas varsamt och bygga vidare på erfarenheter.
Edmund Burke (1729–1797), verksam i det brittiska parlamentet, är en viktig konservativ tänkare. I sin kritik av den franska revolutionen varnade han för att riva upp samhällets institutioner för att förverkliga en abstrakt plan. Han motsatte sig inte varje reform: förändring kunde behövas för att bevara ett samhälle över tid.
Konservativa försvarar ofta privat ägande, familj, föreningar och lokalsamhälle. Synen på staten varierar. Vissa betonar fria marknader, andra att staten bör skydda social sammanhållning och utsatta grupper. Konservatism innebär därför inte en bestämd skattenivå eller ett generellt motstånd mot välfärd.
Konservatism
Erfarenhet och förändring
Traditioner och beprövade institutioner kan bära kunskap som är svår att ersätta.
Edmund Burke varnade för den franska revolutionens genomgripande förändringar. Reformer kan ändå behövas för att bevara något värdefullt.
Vad riskerar kommunen att förlora om verkstaden rivs?
Ett konservativt argument vid verkstaden kan vara att huset och föreningslivet bär på erfarenheter som riskerar att gå förlorade. En varsam ombyggnad kan vara bättre än rivning.
En invändning är att hänsyn till tradition kan göra det svårare att förändra orättvisa förhållanden. Då behöver man undersöka både vad som fungerar och vilka som missgynnas av den befintliga ordningen.
Påhittat exempel
Att bevara kan också ifrågasättas
En förening har använt verkstaden länge. Den har goda erfarenheter, men vissa invånare tycker att verksamheten stänger dem ute.
Vad bör bevaras? Vad kan behöva förändras?
Liberalismen utgår från individens frihet och rättigheter. Människor ska ha stort utrymme att välja livsåskådning, uttrycka åsikter, organisera sig och forma sina liv, och staten behöver kunna motivera de ingrepp den gör.
Kapitlet handlar om vad liberalismen menar med frihet och om oenigheten mellan klassiska liberaler och socialliberaler.
Liberalism
Vilka val ska individen få göra?
En rättsstat, likhet inför lagen och skydd för yttrande- och religionsfrihet begränsar risken att makthavare bestämmer godtyckligt över andra.
John Locke (1632–1704) förknippas med tanken att statsmakten ska skydda människors liv, frihet och egendom och vila på de styrdas samtycke. Liberala idéer bidrog till kampen mot envälde och privilegier. Tidiga liberaler stödde dock inte alltid allmän och lika rösträtt. John Stuart Mill (1806–1873) argumenterade bland annat för yttrandefrihet och kvinnors rättigheter.
I en marknadsekonomi fattar företag och konsumenter många ekonomiska beslut genom köp, försäljning och konkurrens. Liberaler ser ofta privat ägande och möjligheten att starta företag som viktiga för självständighet och ekonomisk utveckling. Marknader behöver ändå regler.
Liberalism
Individens frihet
Människor ska kunna forma sina liv. Rättigheter och rättsstat skyddar mot godtycklig makt.
Privat ägande och möjlighet att starta verksamheter kan ge självständighet.
Vilka beslut bör kommunen lämna åt dem som vill använda verkstaden?
Inom klassisk liberalism betonas begränsningar av staten och utrymmet för privata initiativ. Hur liten staten ska vara är omdiskuterat. En nattväktarstat, som huvudsakligen sköter försvar, polis och rättsväsende, är en långtgående modell för en liten stat.
Socialliberaler betonar att formella rättigheter kan vara svåra att använda utan utbildning, hälsa och grundläggande ekonomisk trygghet. De kan därför förespråka skattefinansierad välfärd och regleringar som ger människor bättre möjligheter att leva självständigt.
Vid verkstaden kan ett liberalt argument vara att ge en förening eller företagare frihet att utveckla en verksamhet. Ett socialliberalt argument kan samtidigt vara att kommunen behöver hjälpa unga som annars inte har råd att delta.
Liberalism
Vilka möjligheter kräver friheten?
En ung person får delta i en aktivitet men har inte råd med avgiften.
- Klassisk liberalism Begränsad stat och privata initiativ.
- Socialliberalism Också utbildning och ekonomisk trygghet som förutsättningar för frihet.
Vilka argument kan tala för ett kommunalt stöd?
Socialismen växte fram inom 1800-talets samhällskritik och arbetarrörelse. Industrialiseringen skapade nya rikedomar, men många arbetare hade låga löner, farliga arbetsmiljöer och litet inflytande.
Kapitlet handlar om socialismens syn på ägande och makt, och om skillnaden mellan demokratisk socialism och de kommunistiska diktaturerna.
Socialism
Vem äger och bestämmer?
Fotografiet visar en flicka som arbetar vid en spinnmaskin i textilfabriken Bibb Mill i Macon i USA 1909. Det togs av Lewis Hine, som fotograferade barnarbete för att påverka opinionen och lagstiftningen.
Maskinen är ett exempel på ett produktionsmedel. Flickan arbetade vid den, men det var fabrikens ägare som bestämde över arbetstid, lön och villkor. Det är just den sortens makt socialismen riktar uppmärksamheten mot.
1909
Arbete i fabriken
En flicka vid en spinnmaskin i Macon, USA.
Vilka möjligheter hade hon att påverka sitt arbete?
Socialistiska rörelser har varit oense om både målet och vägen dit. Socialdemokratin har utvecklat en reformistisk tradition, där samhället förändras genom val, lagstiftning och fackligt arbete. En stor del av dagens socialdemokrati accepterar privat företagsamhet i en blandekonomi, där marknader förenas med offentlig verksamhet och politiska regler.
Kommunismen förknippas historiskt med revolutionära rörelser. I Sovjetunionen koncentrerades makten till kommunistpartiet, staten kontrollerade stora delar av ekonomin och oppositionen förtrycktes. Statligt ägande gav därmed inte arbetarna demokratisk kontroll.
Det är nödvändigt att skilja mellan en ideologis jämlikhetsideal, olika sätt att försöka förverkliga dem och de samhällen som faktiskt har uppstått.
Socialism
Ideal och verkligt styre
- Socialdemokrati Arbetar genom demokratiska reformer och fackligt arbete.
- Kommunism Ideal om ett klasslöst samhälle. I Sovjetunionen styrde kommunistpartiet genom diktatur.
Varför räcker statligt ägande inte som bevis på demokratisk makt?
Nu kommer tre förslag om verkstaden. För vart och ett ska du avgöra vilken av de tre klassiska ideologierna argumentet ligger närmast.
Tänk på ingångarna: vad bör bevaras, vilka val ska individen få göra och vem äger och bestämmer? Kom ihåg att det är vanliga betoningar. I verkligheten kan samma person använda argument från flera håll.
I klassrummet röstar ni först, och sedan visas svaret. Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare.
Vilken ideologi?
Tre förslag för verkstaden. Rösta först.
Argumentet att huset och föreningslivet bär på erfarenheter som kan gå förlorade är konservativt. Det betonar värdet av det som har vuxit fram över tid och att förändring bör ske varsamt.
Ett konservativt förslag behöver inte betyda att ingenting får ändras. En varsam ombyggnad kan vara bättre än både rivning och att låta allt stå orört.
Fråga 1 av 3
”Huset och föreningslivet bär på erfarenheter som riskerar att gå förlorade. Bygg om varsamt i stället för att riva.”
Konservatism
Det beprövade bär kunskap som är svår att ersätta, och förändring bör ske varsamt.
Argumentet att ge en förening eller företagare frihet att utveckla en verksamhet är liberalt. Det betonar individens och de frivilliga initiativens frihet, och att kommunen inte ska bestämma mer än den behöver.
En socialliberal skulle kanske lägga till att kommunen samtidigt behöver hjälpa unga som annars inte har råd att delta.
Fråga 2 av 3
”Låt en förening eller företagare få frihet att utveckla en egen verksamhet i huset.”
Liberalism
Människor ska kunna forma sina liv och starta verksamheter. Kommunen behöver motivera varje ingrepp.
Argumentet att lokalerna ska förbli gemensamt ägda och tillgängliga även för dem som har lite pengar är socialistiskt. Det handlar om vem som äger och kontrollerar resurserna, och om att fler ska få inflytande.
Förslaget väcker också frågor om kostnader, ansvar och hur användarna ska få inflytande. Skattefinansierad välfärd har stöd även utanför socialismen, så ett enskilt förslag räcker inte för att bestämma någons ideologi.
Fråga 3 av 3
”Lokalerna ska förbli gemensamt ägda och vara tillgängliga även för dem som har lite pengar.”
Socialism
Gemensamt ägande ska ge fler inflytande och minska skillnaden mellan dem som har mycket och lite.
Feminism, ekologism och nationalism ställer egna frågor: om kön och makt, om naturens gränser och om vilken gemenskap människor hör till.
De kan alla kombineras med andra ideologier. En feminist kan vara liberal eller socialist, och nationalism kan förenas med både liberala, konservativa och socialistiska idéer.
Feminism, ekologism och nationalism
Kan kombineras med andra ideologier.
Fotografiet visar en demonstration för kvinnlig rösträtt i Göteborg 1918. Kravet var att kvinnor skulle få vara med och bestämma genom val. Kvinnor fick rösta i riksdagsval i Sverige första gången 1921.
Kampen för kvinnors rättigheter är äldre än 1800-talets organiserade kvinnorörelser. Mary Wollstonecraft argumenterade redan 1792 för kvinnors utbildning och förnuftsförmåga. Under 1800- och 1900-talen blev bland annat rösträtt och ekonomisk självständighet viktiga stridsfrågor.
Göteborg 1918
Kampen för rösträtt
Vilket krav står på fanan?
Hur hänger kravet ihop med jämställdhet?
Feminismen undersöker hur kön hänger samman med makt, rättigheter och livsvillkor och verkar för jämställdhet. Det kan gälla vem som får utbildning och politiskt inflytande, hur betalt och obetalt arbete fördelas eller vem som utsätts för våld och trakasserier.
Begreppet patriarkat används för samhällsordningar där män som grupp har en överordnad ställning. Det betyder inte att varje man har mer makt än varje kvinna. Feminister är oense om orsaker och lösningar: liberalfeminism betonar lika rättigheter och möjligheter, medan socialistisk feminism också undersöker hur könsmakt hänger samman med klass.
Vid verkstaden kan feministiska frågor gälla vilka som hittills har fått plats, hur verksamheten leds och om människor kan delta på lika villkor.
Feminism
Vem får plats?
Feminismen undersöker hur kön hänger samman med makt och livsvillkor och verkar för jämställdhet.
Vilka använder verkstaden? Vilka leder verksamheten? Vem gör det obetalda arbetet?
Frågorna kan ställas både i privat och gemensamt ägda verksamheter.
Ekologismen utgår från att samhället är beroende av fungerande ekosystem och behöver anpassas till ekologiska gränser, till exempel när det gäller klimat, biologisk mångfald och användningen av material och energi. Inom ekologismen ifrågasätts ofta föreställningen att ökad produktion och konsumtion alltid innebär ett bättre samhälle.
Den moderna miljörörelsen fick kraft under 1960- och 1970-talen. Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962 bidrog till debatten om bekämpningsmedel och skador på naturen.
Miljöpolitik finns också inom andra ideologier. Ett miljöförslag blir därför inte ekologiskt motiverat bara genom att handla om naturen.
Ekologism
Hur mycket resurser behövs?
Ekologismen betonar naturens gränser och ansvaret för framtida generationer.
Vilka material går åt om verkstaden rivs och ersätts? Kan huset återanvändas? Hur påverkas energianvändningen?
Samma förslag om bevarande kan bygga på andra skäl än de konservativa.
En nation är en gemenskap som människor uppfattar sig tillhöra, ofta med anknytning till historia, språk, kultur eller politiska erfarenheter. En stat är den politiska organisation som styr ett territorium. Flera nationella identiteter kan finnas inom samma stat.
Nationalismen fick stor betydelse i Europa under 1800-talet. Den kunde användas för att kräva självständighet från ett imperium eller för att ena områden till en stat. Samtidigt kunde makthavare försöka tvinga minoriteter att överge sitt språk eller sin identitet.
Nationalism
Nation och stat
- Nation En gemenskap som människor uppfattar sig tillhöra.
- Stat Den politiska organisation som styr ett territorium.
Nationalismen betonar nationell gemenskap och självbestämmande. En nation behöver inte ha en egen stat.
Det finns olika svar på vem som ska räknas till nationen. Medborgerlig nationalism betonar gemensamt medborgarskap och politiska institutioner. Etnisk nationalism lägger större vikt vid ursprung och kulturell tillhörighet. Skillnaden får betydelse för möjligheten att bli accepterad som fullvärdig medlem av samhället.
Nationalism kan förenas med liberala, konservativa eller socialistiska idéer, och den kräver inte i sig en diktator eller en viss ekonomisk politik. Nationell samhörighet kan förena människor, men den kan också användas för att utestänga dem som påstås sakna rätt ursprung.
Nationalism
Vem räknas till gemenskapen?
- Medborgerlig Betonar gemensamt medborgarskap och politiska institutioner.
- Etnisk Betonar ursprung och kulturell tillhörighet.
Vilka följder kan skillnaden få för en person som flyttar till landet?
I verkliga rörelser kan synsätten blandas.
Fascism och nazism skiljer sig från de andra ideologierna genom att de förkastar demokratin och de mänskliga rättigheterna.
Kapitlet handlar om vad som gör dem antidemokratiska och om nazismens rasideologi och dess följder.
När demokratin förkastas
Fascism och nazism.
Fascismen växte fram efter första världskriget, med Benito Mussolinis rörelse i Italien som ett centralt exempel. Den förenade extrem nationalism, ledarkult och politiskt våld. Opposition och konflikter mellan samhällsgrupper skulle undertryckas till förmån för en påstådd nationell enhet.
Det antidemokratiska ligger i hur makt och rättigheter organiseras: ledaren och rörelsen står över människor som saknar möjlighet att byta ut dem, kritisera dem eller få ett jämlikt rättsligt skydd.
Ett effektivt ledarskap är något annat än en ledarkult som sätter demokratins regler ur spel. Inte heller ett konservativt eller nationalistiskt argument är i sig fascistiskt. Begreppen behöver användas med tydliga kännetecken.
Fascism och nazism
Demokratin förkastas
Fascism och nazism bygger på extrem nationalism, ledarkult och politiskt våld.
Oppositionen tystas och människor saknar jämlikt rättsligt skydd. Fria val ska inte kunna avsätta rörelsen.
Vad skiljer detta från ett starkt ledarskap som kan granskas och bytas ut?
Nazismen i Tyskland hade samma antidemokratiska och våldsamma drag som fascismen, med rasideologi och antisemitism som avgörande delar. Nazisterna delade in människor i påstådda biologiska grupper med olika värde och pekade ut judar som fiender. Det var rasistiska föreställningar, inte vetenskapliga beskrivningar av mänskligheten.
Under Adolf Hitlers styre från 1933 avskaffades demokratin, och människor förföljdes bland annat på grund av politisk uppfattning och tillhörighet. Nazityskland och dess medhjälpare mördade omkring sex miljoner judar i Förintelsen. Regimen förföljde och mördade även bland andra romer och människor med funktionsnedsättning.
Det aggressiva erövringskriget hörde samman med ideologins rasism och krav på tyskt herravälde.
Nazism
Nazismens rasideologi
Nazismen byggde på rasistiska föreställningar om människors olika värde och på antisemitism, fientlighet mot judar.
Nazityskland och dess medhjälpare mördade omkring sex miljoner judar i Förintelsen. Även andra grupper förföljdes och mördades.
Ideologins människosyn fick konkreta följder för människors liv och rättigheter.
Vänster–högerskalan används ofta för ekonomiska skiljelinjer. Till vänster betonas vanligen gemensam styrning och omfördelning. Till höger betonas ofta privat ägande, marknader och lägre skatter. Det är relativa positioner i ett visst politiskt sammanhang, inte exakta mått på hur någon tänker i alla frågor.
Skalan visar inte ensam synen på kön, nationell tillhörighet, miljö eller demokratiska rättigheter. Feminism och nationalism kan kombineras med olika ekonomiska ståndpunkter. För att förstå ett parti behöver man därför undersöka flera frågor och läsa dess faktiska förslag. Det utvecklas i nästa moment om svenska riksdagspartier.
Vänster–höger
En ekonomisk skiljelinje
Vad behöver vi veta mer för att förstå synen på miljö, jämställdhet eller demokrati?
En jämförelse behöver utgå från samma fråga. Vilket problem ser förespråkarna? Vems frihet eller trygghet berörs? Vem ska bestämma, äga och betala?
Två personer kan vilja bevara huset av helt olika skäl. Historisk kontinuitet kan vara ett konservativt skäl. Sparade material och lägre resursförbrukning kan vara ett ekologiskt skäl. Att ett förslag har samma slutsats betyder inte att det bygger på samma ideologi.
Att jämföra
Samma förslag, olika skäl
Vilket underlag skulle stärka argumenten?
Presentationen samlas i sex punkter:
- En ideologi innehåller idéer om hur samhället fungerar och hur det bör vara. Den ger argument men avgör inte varje ställningstagande.
- Konservatismen betonar det som vuxit fram över tid och varsam förändring.
- Liberalismen betonar individens frihet och rättigheter. Klassiska liberaler och socialliberaler är oense om statens roll.
- Socialismen undersöker hur ägande ger makt. Socialdemokrati och kommunistisk diktatur är två mycket olika vägar.
- Feminism, ekologism och nationalism ställer egna frågor och kan kombineras med andra ideologier.
- Fascism och nazism förkastar demokrati och mänskliga rättigheter. Vänster–högerskalan visar bara ekonomiska skiljelinjer.
När du jämför ideologier: utgå från samma fråga och undersök skälen, inte bara slutsatsen. Samma förslag kan bygga på olika idéer.
Ta med dig
Sex saker att komma ihåg
- 1En ideologi: hur samhället är – och bör vara.
- 2Konservatism: bevara och förändra varsamt.
- 3Liberalism: individens frihet och rättigheter.
- 4Socialism: ägande, makt och inflytande.
- 5Feminism, ekologism, nationalism kan kombineras.
- 6Fascism och nazism förkastar demokratin.
Återvänd till verkstaden. Börja med frågan som ideologierna besvarar olika: vad bör bevaras, vilka val ska människor få göra, vem ska äga och bestämma, vem får plats och hur mycket resurser går åt?
Föreslå sedan hur huset ska användas och förklara vilka ideologiska skäl du bygger på. Ta upp en rimlig invändning, gärna från en annan ideologi, och visa att du har tagit den på allvar.
Fundera till sist på vilken uppgift du behöver innan du tar slutlig ställning, till exempel vad en ombyggnad kostar eller vilka som i dag använder huset. Går du igenom presentationen själv kan du skriva ner ditt förslag.
Prata två och två
Ditt förslag för verkstaden
- Föreslå hur huset ska användas. Vilka ideologiska skäl använder du?
- Ta upp en rimlig invändning.
- Vilken uppgift behöver du innan du tar slutlig ställning?
Socialister riktade uppmärksamheten mot klasskillnader och makten över ekonomin. Den som äger en fabrik bestämmer över resurser som andra behöver för sin försörjning.
En central fråga är därför vem som äger och kontrollerar produktionsmedlen. Socialister förespråkar olika former av gemensamt ägande eller kontroll för att minska ekonomisk maktkoncentration: offentliga verksamheter, kooperativ där medlemmarna äger tillsammans eller större inflytande för de anställda. Diskussionen gäller alltså mer än hur mycket skatt människor ska betala.
Karl Marx (1818–1883) och Friedrich Engels (1820–1895) utvecklade en inflytelserik socialistisk teori, men socialistiska idéer fanns redan före dem. De beskrev kapitalismen som ett samhälle präglat av motsättningar mellan kapitalägare och lönearbetare.
Socialism
Ägande och makt
Produktionsmedel är till exempel fabriker, jord och maskiner.
Socialismen undersöker klasskillnader och hur ägande ger makt. Gemensamt ägande eller kontroll ska ge fler inflytande.
Vem bestämmer över arbetet om en fabrik ägs av en kapitalägare? Vad kan förändras i ett kooperativ?