Litteraturhistoria blir lätt en lista med årtal, namn och kännetecken som man pluggar in och glömmer. Den här presentationen tränar något annat: att läsa en kort text, känna igen tiden i den och förstå varför den ser ut som den gör. Du följer tre epoker som avlöser varandra: romantiken, realismen och naturalismen, och modernismen. Varje epok svarar den förra, som en pendel som svänger.
Presentationen är gjord för Svenska nivå 2 och fungerar också i Svenska som andraspråk nivå 2. I Svenska nivå 2 (SVEN2000X) tar den upp de här delarna av det centrala innehållet:
- ”Läsning av, samtal om och analys av samtida och äldre skönlitterära texter ur genrerna epik, lyrik och dramatik från Sverige och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män.”
- ”Fördjupning i några litterära epoker samt skönlitteraturens relation till förhållanden och idéströmningar i samhället, historiskt och i nutid.”
- ”Några tongivande författare från olika tider och från olika delar av världen.”
- ”Skönlitterära verkningsmedel.”
- ”Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.”
I Svenska som andraspråk nivå 2 (SVEA2000X) tar den upp de här delarna:
- ”Läsning av, samtal om och analys av skönlitterära texter från Sverige och olika delar av världen, författade av såväl kvinnor som män.”
- ”Strategier för att läsa och samtala om skönlitteratur.”
- ”Fördjupning i någon litterär epok samt skönlitteraturens relation till förhållanden och idéströmningar i samhället, historiskt och i nutid.”
- ”Skönlitterära verkningsmedel.”
- ”Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.”
Ej granskad – kan innehålla fel. Kommentera gärna.
Litteratur · Svenska 2
Att läsa en text i sin tid
Varje epok svarar den förra. Lär dig höra svaret i texten.
En text är skriven av en människa i en viss tid. Författaren har läst andra texter, lever i ett visst samhälle och vill ofta säga emot det som skrevs före. Därför bär texten spår av sin tid, även när den inte nämner något årtal.
Spåren syns i tre saker: vad texten handlar om och lyfter fram (motiven), hur den är skriven (formen, till exempel rim, prosa eller fri vers) och vilka ord den använder (språket). Redan formen på sidan kan ge en ledtråd, som i bilden.
Det betyder inte att du alltid kan säga exakt vilket år en text är från. Men du kan ofta se vilken epok den hör till, och då förstår du mer av vad den vill.
Gissa först
Kan du se när en text är skriven – utan årtal?
Ja – ofta.
Motiv, form och språk bär spår av tiden.
Noor går andra året på gymnasiet. I svenska har klassen börjat med litteraturhistoria. Läraren delar ut tre korta texter, men utan författare, titel och år. Gruppen ska ordna texterna i tid och motivera ordningen med det de ser i texterna.
Lägg märke till ordet motivera. Det räcker inte att gissa rätt. Gruppen ska kunna peka på något i texten, ett ord, en bild eller formen, och förklara varför det hör till en viss tid.
Noor har pluggat inför provet i fjol och kan räkna upp kännetecken för flera epoker. Hon tror att uppgiften blir lätt.
Fallet
Noors grupp får tre texter – utan namn och årtal
Uppgift i Svenska 2
Ordna texterna i tid. Motivera med drag i texten.
Noor läser snabbt – och har en idé direkt.
Läs alla tre texterna en gång, gärna högt. Lyssna på hur de låter: har de rim och en fast rytm, eller låter de som vanligt tal? Titta på vad de handlar om och vilka ord som sticker ut.
Några ord kan behöva förklaras. I text A är en page en ung tjänare vid ett hov, och scharlakan är en klarröd färg. I text B betyder fästet himlen, och en giga är en fiol. I text C är järnvågen en stor våg där järn vägdes i hamnen, och en ångvinsch är en lyftkran som drivs med ånga.
Alla tre texterna är gamla och fria att använda. Författare och år kommer längre fram.
Fallet
Text A, B och C
A
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol …
B
Kvällens gullmoln fästet kransa.
Älvorna på ängen dansa,
Och den bladbekrönta Näcken
Gigan rör i silverbäcken.
C
Långt nere under honom bullrade den nyvaknade staden; ångvincharna snurrade nere i stadsgårdshamnen, järnstängerna skramlade i järnvågen, slussvaktarnas pipor visslade, ångbåtarna vid Skeppsbron ångade […]
Läs alla tre. Vad lägger du märke till?
Noor tycker att text A är konstigast och svårast att förstå. Därför tror hon att den är äldst. Text C, om en stad med båtar och buller, känns modern, så den lägger hon sist.
Det är ett vanligt sätt att tänka, men det leder fel. En text kan kännas svår för att den är ny och bryter mot det vi är vana vid. En text kan kännas lätt för att den beskriver något vi känner igen. Det som avslöjar tiden är dragen i texten: motiven, formen och språket.
Text B är äldst. Den har rim, fast takt och älvor och näck, och den är skriven i början av 1800-talet. Du får se varför i kapitlet om romantiken.
Fallet
Vilken text är äldst?
Text B är äldst.
Svår betyder inte gammal. Dragen avslöjar tiden.
Läraren frågar Noor vilken epok text B hör till. Noor svarar romantiken och skriver en mening med alla kännetecken hon kan utantill. Meningen är inte fel, men den säger ingenting om just den här texten. Den skulle passa lika bra på vilken romantisk dikt som helst.
Det är det svåra med litteraturhistoria. Det går att lära sig en lista med kännetecken, men listan hjälper bara om du kan hitta dragen i texten. I text B syns naturen och det övernaturliga. Känslorna, geniet och nationen syns inte i de här fyra raderna.
Därför börjar en bra analys i texten och inte i listan. Du pekar på ord och rader och förklarar sedan vad de har med tiden att göra.
Spänningen
Kännetecken utantill – men var står de i texten?
Noor skriver Text B är från romantiken. Romantiken handlar om natur, känslor, det övernaturliga, geniet och nationen.
Börja i texten – inte i listan.
Litterära epoker kommer inte i en rad som inte hänger ihop. Varje ny generation av författare läser de gamla, tycker att något fattas och skriver tvärtom. Därför kan du tänka på litteraturhistorien som en pendel som svänger fram och tillbaka.
På 1700-talet, under upplysningen, var förnuftet och reglerna viktigast. Romantiken svängde mot känslan, drömmen och det gåtfulla. Realismen på 1880-talet svängde tillbaka mot verkligheten och samhället. På 1890-talet svängde pendeln igen, mot fantasin och skönheten.
Modernismen gjorde något mer. Den vände sig inåt, mot den egna upplevelsen, men bröt också mot själva formen: rim och fast takt ersattes av fri vers. Bilden är förenklad. Epokerna överlappar, och i varje tid skrev många på olika sätt. Men frågan ”vad svarar den här texten emot?” hjälper dig nästan alltid.
Bilden
Varje epok svarar den förra
Fråga alltid: vad svarar texten emot?
Romantiken var en europeisk rörelse från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet. I Sverige var den starkast ungefär 1810–1840. Romantikerna tyckte att upplysningens förnuft och regler hade gjort världen fattig. Det viktigaste fanns i känslan, fantasin och det man inte kunde förklara.
Typiska motiv är naturen, det övernaturliga och folktron, längtan bort, geniet som skapar ur sitt inre och nationen med dess historia och folkdiktning. Formen är ofta bunden: rim och fast takt, gärna som en folkvisa.
Svenska romantiker är bland andra Erik Johan Stagnelius, Esaias Tegnér, Erik Gustaf Geijer, Per Daniel Amadeus Atterbom och Carl Jonas Love Almqvist.
Romantiken
Känslan, naturen och det gåtfulla – mot förnuftets regler.
Under 1700-talet hade upplysningens tänkare litat på förnuftet. Allt skulle kunna förklaras, mätas och ordnas, och dikter skulle följa klara regler. Romantikerna tyckte att något viktigt gick förlorat: känslan, drömmen och det gåtfulla i naturen och människan.
Samtidigt skakades Europa. Franska revolutionen 1789 och krigen som följde visade att förnuftets stora planer kunde sluta i våld. Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809. Många sökte då tröst och styrka i det egna landets historia, natur och folkdiktning.
Därför skriver romantikerna om folktro, sägner och natur, och om längtan till något större än vardagen.
Romantiken: tiden
Vad svarade romantikerna emot?
Förnuftet räckte inte. De sökte känslan och det gåtfulla.
Text B är början på dikten ”Näcken” av Erik Johan Stagnelius (1793–1823). Han dog 1823, och de flesta av hans dikter trycktes först efter hans död. Näcken är i folktron ett väsen som spelar fiol i forsar och bäckar.
Naturen är vacker och nästan förtrollad: guldfärgade moln på kvällshimlen, en äng och en bäck som glänser som silver. Älvorna och Näcken kommer ur folktron, det som förnuftet inte kan förklara. I resten av dikten vill Näcken bli frälst men får höra att han aldrig ska komma till paradiset, och han tystnar. Längtan efter något som inte går att nå är ett typiskt romantiskt motiv.
Formen är bunden. Raderna rimmar två och två (kransa – dansa, Näcken – silverbäcken), och varje rad har samma takt: betonad, obetonad, fyra gånger. Det låter som en visa.
Romantiken: text B
Vilka drag ser du i texten?
Erik Johan Stagnelius (1793–1823), ”Näcken”
Poängen är inte om Stagnelius trodde på näcken. Han använder folktron för att den står för det gåtfulla, det som upplysningens förnuft ville förklara bort. Romantikerna samlade och skrev om sägner, folkvisor och sagor, eftersom de tyckte att där fanns en sanning som förnuftet inte nådde.
Fattigdomen i städerna är ett ämne för en senare tid. Den kommer i nästa kapitel, när pendeln svänger tillbaka mot verkligheten.
Så kan du använda den tredje frågan: Vad reagerar texten mot? Svaret blir en förklaring av varför texten ser ut som den gör.
Romantiken: varför?
Vad svarar dikten emot?
Förnuftet och reglerna.
Folktron står för det gåtfulla – det som förnuftet inte förklarar.
Realismen slog igenom i de nordiska länderna på 1870- och 1880-talen. Perioden kallas det moderna genombrottet. Författarna ville skildra verkligheten som den var, med vanliga människor, pengar, arbete och samhällets orättvisor. Drömmar och sägner kändes som en flykt från verkligheten.
Naturalismen är en skärpt form av realism. Naturalisterna såg människan som en del av naturen, styrd av sitt arv och sin miljö, och skrev om henne nästan som en forskare beskriver ett experiment.
I Sverige räknas August Strindbergs roman Röda rummet (1879) ofta som genombrottets början. Andra realister är Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler, som skrev om kvinnans villkor.
Realismen och naturalismen
Vardagen och samhällsfrågorna – mot drömmen.
På 1800-talets andra hälft förändrades Sverige snabbt. Fabriker, järnvägar och ångbåtar byggdes, och många flyttade från landet till städerna. Samtidigt var fattigdomen stor, och från 1860-talet till början av 1900-talet utvandrade ungefär en miljon svenskar, de flesta till Nordamerika.
Det var också en tid av stora debatter: om kvinnans ställning i äktenskapet och samhället, om religionen och om naturvetenskapen. Charles Darwins teorier om arternas utveckling fick många att se människan som en del av naturen.
Den danske kritikern Georg Brandes uppmanade 1871 författarna att sätta problem under debatt. Litteraturen skulle inte drömma sig bort utan diskutera samhället. Det var realismens svar på romantiken.
Realismen: tiden
Vad hände i samhället?
Litteraturen skulle debattera samhället – inte drömma sig bort.
Text C kommer från första kapitlet i August Strindbergs roman Röda rummet (1879). Den unge Arvid Falk står på Mosebacke i Stockholm och ser ner på staden. Romanen handlar om hur han lämnar sin trygga tjänst för att bli författare och möter tidningar, politik och affärer där mycket är falskt.
Lägg märke till vad Strindberg lyfter fram. I stället för älvor och silverbäckar får vi ångvinschar, järnstänger, slussar och ångbåtar. Det är den nya tekniken och arbetet i hamnen. Han räknar upp ljuden, det bullrar, skramlar och visslar, och beskriver exakt, nästan som en reporter.
Formen är prosa med långa, uppräknande meningar. Utdraget följer stavningen i Strindbergs Samlade skrifter från Bonniers förlag. Lite längre fram ser Falk på staden ”som om han betraktade en fiende” – romanen ska kritisera samhället.
Realismen: text C
Vilka drag ser du i texten?
Långt nere under honom bullrade den nyvaknade staden; ångvincharna snurrade nere i stadsgårdshamnen, järnstängerna skramlade i järnvågen, slussvaktarnas pipor visslade, ångbåtarna vid Skeppsbron ångade […]
August Strindberg, Röda rummet (1879)
Inga älvor – bara ånga, järn och buller.
Naturalisterna tog realismen ett steg längre. De var påverkade av naturvetenskapen och såg människan som en del av naturen. Det hon gör bestäms av det hon har ärvt från sina föräldrar och av miljön hon växer upp i: familjen, pengarna, klassen och tiden.
Den franske författaren Émile Zola ville skriva romaner som fungerade som experiment: sätt en människa med ett visst arv i en viss miljö och se vad som händer. Ofta slutar det illa, eftersom personerna inte kan ta sig ur det som styr dem.
I Sverige skrev August Strindberg dramat Fröken Julie (1888). Där möts en adlig ung kvinna och en betjänt, och i förordet förklarar Strindberg hur många orsaker, bland dem uppfostran, arv och stämningen just den kvällen, leder fram till slutet.
Naturalismen
Kan människan välja fritt – enligt naturalisterna?
Nej – arv och miljö styr.
Som i ett experiment. Strindbergs Fröken Julie (1888) är ett exempel.
Pendeln stannade inte vid realismen. Runt 1890 tyckte en ny generation att 1880-talets litteratur hade blivit grå och tråkig. Verner von Heidenstam kallade den för ”skomakarrealism”. Nu skulle fantasin, skönheten, historien och hembygden tillbaka.
Selma Lagerlöf debuterade med Gösta Berlings saga (1891), en roman full av sagor och äventyr bland herrgårdar och kavaljerer i Värmland. Gustaf Fröding skrev dikter med musik och rytm, ofta om Värmland och dess människor. Epoken kallas ibland nyromantiken, eftersom den påminner om romantiken.
Det betyder inte att realismen försvann. Många av 1890-talets texter skildrar också verkliga människor och svåra livsvillkor. Epokerna överlappar.
Pendeln svänger tillbaka
1890-talet: fantasin och skönheten kommer tillbaka
Gösta Berlings saga (1891): sagor och äventyr i Värmland.
Modernismen är ett samlingsnamn för konst och litteratur som från början av 1900-talet bröt med de gamla formerna. Målare som kubisterna delade upp verkligheten i bitar, och författare slutade med rim och fast takt. Det nya, det snabba och det egna inre blev viktigt.
I svenskspråkig litteratur kom modernismen tidigt i Finland. Edith Södergran gav ut Dikter 1916, och efter henne kom bland andra Elmer Diktonius och Gunnar Björling. I Sverige brukar Pär Lagerkvist räknas till de första modernisterna.
Typiska drag är fri vers, djärva och oväntade bilder och ett jag som skildrar sin inre upplevelse. Många modernister ville att dikten skulle kännas, inte förklaras.
Modernismen
Det nya och den inre upplevelsen – mot de gamla formerna.
I början av 1900-talet växte storstäderna. Elektriskt ljus, bilar, film och flygplan förändrade vardagen. Allt gick fortare. Sedan kom första världskriget 1914–1918, där miljoner dog i ett krig som ingen hade kunnat föreställa sig.
Edith Södergran (1892–1923) var finlandssvensk och bodde i Raivola på Karelska näset, nära gränsen till Ryssland. Hon skrev på svenska. Hennes första bok, Dikter, kom 1916, mitt under kriget. 1917 kom den ryska revolutionen, och Finland blev självständigt.
När den gamla världen rasade kändes det gamla sättet att skriva falskt för många unga författare. De sökte en ny form för en ny tid.
Modernismen: tiden
Vad hände runt 1916?
Den gamla världen rasade. Kunde dikten låta som förut?
Text A är början på dikten ”Vierge moderne” (fransk titel som betyder ungefär den moderna jungfrun) ur Edith Södergrans Dikter (1916). Dikten fortsätter med fler rader som börjar med ”jag är”.
Jaget står i centrum, och det beskriver sin inre upplevelse av vem det är. Det vägrar att vara det som en kvinna förväntades vara och kallar sig ett neutrum, ett barn, en page och ett djärvt beslut. Bilderna är djärva och oväntade: en skrattande strimma av en scharlakanssol.
Formen är fri vers. Raderna rimmar inte och har olika längd och ingen fast takt. Rytmen kommer i stället från upprepningen av ”jag är”. Jämför med text B, där varje rad har samma takt och rimmar på nästa.
Modernismen: text A
Vilka drag ser du i texten?
Edith Södergran, ”Vierge moderne”, ur Dikter (1916)
Fri vers betyder att dikten inte följer något fast mönster för rim och takt. Det betyder inte att den saknar rytm. Rytmen kommer från upprepningar, radbrytningar och pauser, som i ett tal eller en tanke.
När Södergrans första böcker kom förstod många kritiker inte dikterna, och en del hånade dem. I dag räknas hon som en av de viktigaste modernisterna i Norden. Det som en tid kallas fel kan nästa tid kalla nytt.
Bilden visar skillnaden. I text B har varje rad samma mönster: betonad, obetonad, fyra gånger. I text A har raderna olika längd och betoningarna kommer där de faller.
Modernismen: formen
Är en dikt utan rim och takt en riktig dikt?
Ja – men 1916 var det nytt.
Många kritiker förstod inte och hånade dikterna.
Nu kan gruppen ordna texterna och motivera ordningen. Text B, Stagnelius ”Näcken”, är äldst. Han dog 1823. Naturen, folktron och den bundna formen hör till romantiken.
Text C, ur Strindbergs Röda rummet, kom 1879. Ångan, järnet, hamnen och de exakta detaljerna i prosa hör till realismen. Text A, Södergrans ”Vierge moderne”, kom 1916. Jaget, de djärva bilderna och den fria versen hör till modernismen.
Noor hade gissat tvärtom för A och C. Hon utgick från hur svår texten kändes. Nu utgår hon från dragen i texten och kan förklara varje plats på tidslinjen.
Fallet
Rätt ordning – och dragen som avslöjar den
När du läser en äldre text behöver du inte kunna alla kännetecken utantill. Du behöver tre frågor. Den första handlar om innehållet: Vad handlar texten om, och vad lyfts fram? Den andra handlar om formen: Hur är texten skriven, med rim eller fri vers, långa eller korta meningar, vilka ord och bilder?
Den tredje frågan förklarar de två första: Vad reagerar texten mot i sin tid? Här använder du det du vet om epoken och om samhället. Det är frågan som gör en lista med kännetecken till en analys.
Tre frågor till en äldre text
Vad, hur – och mot vad?
Ställ frågorna i ordning. Börja med vad texten handlar om och vad den lyfter fram: vilka motiv, personer, platser och saker får plats? Stryk under ord som sticker ut.
Fortsätt med hur texten är skriven. Rimmar den? Har den fast takt, fri vers eller prosa? Är språket enkelt eller högtidligt, vardagligt eller fullt av bilder?
Till sist: Vad reagerar texten mot i sin tid? Tänk på pendeln. Vad skrev man innan, och vad hände i samhället? Svaret förklarar varför texten ser ut som den gör, och då har du något att skriva i din analys.
Strategi
Ställ tre frågor till texten
En analys består av påståenden som du stöder med belägg ur texten och sedan förklarar. Svaren på de tre frågorna ger dig allt du behöver.
Börja med ett påstående om vad texten lyfter fram. Stöd det med ett kort citat, några ord eller en rad, inom citattecken. Förklara sedan med tiden: vad reagerar texten mot, och varför? Använd gärna orden ”kan förstås som” eller ”kan tolkas som”, eftersom en tolkning sällan är den enda möjliga.
Upprepa gärna mönstret för formen: påstå något om formen, visa det med ett exempel och förklara vad formen har med tiden att göra.
Strategi: skriv
Så skriver du det i en analys
Romantiken, realismen och modernismen var europeiska rörelser. Bröderna Grimm samlade tyska folksagor, Lord Byron skrev romantisk poesi i England och Aleksandr Pusjkin i Ryssland. Émile Zola i Frankrike, Lev Tolstoj i Ryssland och Henrik Ibsen i Norge skrev realism och naturalism. Virginia Woolf, James Joyce och Franz Kafka hör till modernismen.
Litteraturen på andra språk har också sina vändpunkter, men de kommer inte alltid samtidigt som i Europa. I arabisk poesi slog den fria versen igenom i slutet av 1940-talet, bland annat med de irakiska poeterna Nazik al-Malaika och Badr Shakir al-Sayyab. I persisk poesi räknas Nima Yushij som den som förnyade den klassiska formen under första hälften av 1900-talet.
Fundera på en text du har läst på ett annat språk, eller på engelska i skolan. Svarar den på något som skrevs före? Bröt den mot en äldre form?
Jämför
Fanns epokerna i andra länder?
Två och två: vilken författare passar in – och var?
Tre frågor om det du har lärt dig: två korta beskrivningar av texter som du ska placera i en epok, och en fråga om strategin.
Går du igenom presentationen själv: bestäm dig innan du går vidare, och läs förklaringen bakom frågetecknet efteråt.
Tre frågor
Rösta först – förklara sedan.
Månsken, en ensam vandrare och en gammal sägen är typiska romantiska motiv. Sägnen hör till folktron och det gåtfulla, och vandraren som går ensam i naturen står för längtan och känsla.
En realist skulle hellre skriva om vandrarens arbete, lön och bostad, och beskriva vägen han går exakt och vardagligt.
Fråga 1 av 3
En dikt om en ensam vandrare i månsken och en gammal sägen. Vilken epok?
Romantiken.
Natur, känsla och folktro.
En son som växer upp i fattigdom och blir som sin far, för att han inte kan ta sig ur sitt arv och sin miljö, är ett typiskt naturalistiskt motiv. Romanen visar hur omständigheterna styr människan.
En romantiker hade snarare låtit sonen fly ut i naturen eller drömma sig bort till något större.
Fråga 2 av 3
En roman om en fattig son i en fabriksstad, som blir som sin far. Vilken epok?
Naturalismen.
Arv och miljö styr hans liv.
Frågan om vad texten reagerar mot förklarar varför den ser ut som den gör. Den kopplar dragen i texten till det som skrevs före och till samhället.
Författarens födelseår kan vara bra att veta, men det förklarar inte texten. Två författare som föddes samma år kan skriva helt olika.
Fråga 3 av 3
Vilken fråga förklarar varför texten ser ut som den gör?
Vad reagerar den mot i sin tid?
Den kopplar texten till tiden.
Före: Noor räknade upp alla kännetecken hon kunde utantill. Meningen stämde, men den sa ingenting om text B och skulle passa på vilken romantisk dikt som helst.
Efter: Noor ställde de tre frågorna. Hon pekar på ord i texten, citerar kort, säger något om formen och förklarar med tiden. Hon skriver ”kan förstås som”, eftersom det är en tolkning.
Kännetecknen var desamma hela tiden. Skillnaden är att hon nu läser dem i texten och förklarar varför de finns där.
Fallet
Noors analys – före och efter
Före – listan
Text B är från romantiken. Romantiken handlar om natur, känslor, det övernaturliga, geniet och nationen.
Efter – tre frågor
Dikten lyfter fram naturen och folktron: ”Älvorna på ängen dansa”, och Näcken spelar i ”silverbäcken”.
Den har rim och fast takt, som en visa.
Folktron kan förstås som en reaktion mot upplysningens förnuft, eftersom romantikerna sökte det gåtfulla som förnuftet inte kunde förklara.
Romantiken svängde mot känslan, naturen och folktron, bort från upplysningens förnuft. Realismen och naturalismen svängde tillbaka mot vardagen, samhällsfrågorna och människan som styrs av arv och miljö. Modernismen vände sig inåt och bröt formen med fri vers.
När du läser en äldre text ställer du tre frågor: Vad lyfts fram? Hur är texten skriven? Vad reagerar den mot i sin tid? Svaren blir påståenden, belägg och förklaringar i din analys.
Ta med dig
Fyra saker att komma ihåg
- 1Romantiken: känsla, natur och folktro – mot förnuftets regler.
- 2Realismen och naturalismen: vardag, samhällsfrågor, arv och miljö – mot drömmen.
- 3Modernismen: jaget, djärva bilder och fri vers – mot de gamla formerna.
- 4Tre frågor till en äldre text: vad lyfts fram, hur är den skriven och vad reagerar den mot?
Här är början på en dikt ni inte har sett. Läs den två och två och ställ de tre frågorna. Skriv sedan tre meningar: ett påstående, ett kort citat som belägg och en förklaring med tiden. Bestäm också var ni tror att dikten hamnar på pendeln.
Svaret, när ni har provat själva: dikten är ”Säv, säv, susa” av Gustaf Fröding och kom i Nya dikter 1894. Den har rim, upprepningar och en folkvisas ton, och den handlar om naturen och om en ung kvinna, Ingalill. Därför påminner den om romantiken. Men den hör till 1890-talet, när pendeln svängde tillbaka mot fantasin och skönheten.
Läser du resten av dikten ser du att folket vid Östanålid var elaka mot Ingalill, för hennes egendoms och hennes kärleks skull. Även 1890-talets dikter kunde alltså skildra hårda villkor. Epokerna överlappar.
Verkstad två och två
Ställ de tre frågorna till en ny text
Säv, säv, susa,
våg, våg, slå.
I sägen mig var Ingalill
den unga månde gå?
- Vad lyfts fram? Hur är den skriven?
- Var hamnar den på pendeln – och varför?
- Skriv tre meningar: påstå, belägg, förklara.