Din inställning till studier spelar en stor roll för hur det ska gå i skolan. Det finns olika sätt att se på lärande och skolarbete. Forskaren Fredrik Zimmerman har undersökt vad som ligger bakom att vissa väljer att inte plugga. Han beskriver tre olika pluggkulturer. På senare tid har Zimmerman dragit tillbaka lite av sina gamla slutsatser, men jag tycker att de tre olika kulturerna ändå säger något om hur vissa ser på sig själva i skolan. Resonemang och slutsatser nedan är till viss del mina egna.
Pluggkultur
Pluggkultur handlar om en inställning där du ser värde i utbildning och ansträngning. I den här kulturen lägger du tid och energi på studier, strävar efter goda resultat och är aktiv i lärandet. Om du har den här inställningen är du oftast inte rädd för att fråga om hjälp för att förstå bättre.
Icke-ansträngningkultur
Icke-ansträngningkultur innebär en inställning där studier och skolresultat inte ses som lika viktiga. Då kan det kännas viktigare att passa in socialt än att få höga betyg. Vissa elever pluggar därför i smyg för att inte visa att de anstränger sig. Det kan göra att andra tror att vissa är smarta och andra inte, när skillnaden ofta handlar om hur mycket man tränar. Tanken att människor inte kan utvecklas kallas ofta för ett statiskt tankesätt.
Antipluggkultur
Antipluggkultur är en mer extrem form av icke-ansträngningkultur. Här tar du eller andra aktivt avstånd från studier och skolans värderingar. Det kan visa sig som motstånd mot skolan och lärarna, och ibland uppmuntras andra att göra samma sak. I den här kulturen kan den som pluggar få höra att hen är try hard eller plugghäst.
När du läser om de här kulturerna kan du fundera över var du själv brukar hamna i olika situationer. Ibland kan du känna igen dig i pluggkulturen, ibland i icke-ansträngningkultur. Frågan är inte att sätta en etikett på dig själv, utan att se vilka mönster som hjälper dig framåt och vilka som håller dig tillbaka.
Du kan också reflektera över hur ett mer dynamiskt tankesätt skulle kunna påverka dina val. Om du tänker att förmågor går att träna, blir det ofta lättare att be om hjälp, våga göra fel och fortsätta även när du inte lyckas direkt. På längre sikt kan just den inställningen påverka både dina resultat i skolan och dina möjligheter efter skolan.