Kristendom

Jesus från Nasaret

Kristendomen är världens största religion med omkring 2,4 miljarder anhängare.¹ Den utgår från Jesus från Nasaret, en judisk man som levde i Palestina för ungefär 2 000 år sedan. Kristna tror att Jesus är Kristus, alltså Messias – "den smorde" – den räddare som Gud lovat i de äldre judiska skrifterna. Det är från ordet Kristus som religionen fått sitt namn.

Kristendomen växte fram ur judisk miljö. Jesus, hans mor Maria, Josef och de första lärjungarna var alla judar. De levde i ett samhälle som styrdes av Romarriket och där judisk religion och kultur var central. Jesus verkade som lärare och predikant i ungefär tre år. Han samlade tolv närmaste lärjungar (apostlar) och undervisade genom liknelser – korta berättelser med ett budskap om Guds rike, kärlek, förlåtelse och rättvisa.

"Du skall älska Herren din Gud med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du skall älska din nästa som dig själv." — Matteusevangeliet 22:37–39 (Bibeln.se)

Enligt de kristna evangelierna botade Jesus sjuka, hjälpte utstötta och utmanade religiösa och politiska makthavare. Han avrättades genom korsfästelse av de romerska myndigheterna, troligen omkring år 30 e.Kr.² Kristna tror att Jesus uppstod från de döda tre dagar senare – uppståndelsen – och att detta visar att döden inte har sista ordet. Uppståndelsen är kristendomens mest centrala händelse och grunden för den kristna tron på frälsning och evigt liv.

Bibeln och treenigheten

Bibeln är kristendomens heliga skrift och består av två huvuddelar. Gamla testamentet motsvarar i stort den judiska Tanakh och berättar om skapelsen, patriarkerna, uttåget ur Egypten, profeterna och det judiska folkets historia. Nya testamentet handlar om Jesus, de första kristna och den tidiga kyrkans framväxt.

Nya testamentet innehåller fyra evangelier – berättelser om Jesus liv, undervisning, död och uppståndelse – skrivna av Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Där finns också Apostlagärningarna (om den tidiga kyrkans spridning), brev från Paulus och andra ledare till de första kristna församlingarna, samt Uppenbarelseboken.

Paulus var en avgörande person för kristendomens utveckling. Ursprungligen var han en judisk skriftlärd som förföljde de första kristna. Efter en omvändelseupplevelse blev han kristendomens mest aktive missionär. Han reste runt i Medelhavsområdet, grundade församlingar och skrev brev som senare blev en del av Nya testamentet. Paulus bidrog till att kristendomen gick från att vara en judisk rörelse till att bli en religion öppen för alla folk.

Treenigheten är en central men komplex tanke i kristendomen. Den betyder att Gud är en, men förstås i tre gestalter: Fadern (skaparen), Sonen (Jesus, frälsaren) och den helige Ande (Guds närvaro och kraft i världen). Treenigheten försöker beskriva hur Gud kan vara skapare, ha blivit människa i Jesus och samtidigt vara närvarande genom Anden. Det är inte tre gudar utan tre sätt att förstå samma Gud.

Kristna ritualer och högtider

Kristna ritualer markerar viktiga stunder i livet och i tron. De två mest centrala ritualerna är dopet och nattvarden.

Dopet markerar att en människa tas in i den kristna gemenskapen. I många kyrkor döps spädbarn med vatten som hälls över huvudet, medan andra kyrkor praktiserar troendedop – att man döps som ungdom eller vuxen efter ett personligt beslut att tro. Vattnet symboliserar rening, ny början och delaktighet i Jesus död och uppståndelse.

Nattvarden är en gemensam måltid med bröd och vin (eller druvjuice) som påminner om Jesus sista måltid med lärjungarna kvällen före hans korsfästelse. Kristna tolkar nattvarden på olika sätt: katoliker tror att brödet och vinet verkligen blir Jesus kropp och blod, medan protestanter ofta ser det som en symbolisk handling.

"Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv." — Johannesevangeliet 3:16 (Bibeln.se)

Konfirmationen innebär att en ung person bekräftar sin tro – eller i alla fall väljer att delta i en kristen gemenskap. I Sverige konfirmerar sig många ungdomar i Svenska kyrkan, ibland av tradition eller för gemenskapens skull snarare än av djup personlig tro.

Kristna högtider följer kyrkoåret och bär på centrala delar av den kristna berättelsen:

Jul firas till minne av Jesus födelse. Julnatten, julkrubban, julens ljus och gåvor hänger ihop med berättelsen om att Gud blev människa. I Sverige har julen också starka kulturella traditioner som inte alla kopplar till religion.

Påsk är kristendomens viktigaste högtid. Långfredagen handlar om Jesus korsfästelse och död. Påskdagen firas till minne av uppståndelsen. Påsken rymmer kristendomens djupaste budskap: att lidande och död inte är slutet.

Pingst firas till minne av att den helige Ande kom till lärjungarna och den första kristna församlingen tog form. Pingsten ses som kyrkans födelsedag.

Katolska, ortodoxa och protestantiska kyrkor

Kristendomen är inte en enda kyrka utan har tre stora huvudriktningar som vuxit fram genom historiska förändringar och konflikter.

Katolska kyrkan är den största kristna kyrkan med över en miljard medlemmar. Den leds av påven i Rom, som ses som Petrus efterträdare – den apostel som Jesus enligt traditionen gav ansvar för kyrkan. Katolska kyrkan har sju sakrament (heliga handlingar), lägger stor vikt vid tradition, helgon, Jungfru Maria och kyrkans auktoritet. Gudstjänsten kallas mässan och följer en fast ordning.

Ortodoxa kyrkor finns framför allt i östra Europa, Ryssland, Grekland och delar av Mellanöstern. De leds av patriarker och är ofta organiserade som nationella kyrkor. Gudstjänsten är rik på sång, ikoner (heliga bilder), rökelse och symbolik. Den stora kyrkosplittringen 1054 – det stora schismen – var den händelse som formellt skilde den västliga (katolska) och den östliga (ortodoxa) kyrkan.

Protestantiska kyrkor växte fram genom reformationen på 1500-talet. Martin Luther kritiserade den katolska kyrkan, bland annat försäljningen av avlatsbrev (brev som påstods ge förlåtelse för synder).³ Luther betonade att frälsning kommer genom tro, inte genom gärningar eller betalning, och att Bibeln – inte påven – är den högsta auktoriteten. Reformationen ledde till att nya kyrkor bildades. Svenska kyrkan är evangelisk-luthersk och hör till den protestantiska traditionen.

Kristendomens spridning och historia

Kristendomen började som en liten judisk rörelse i Palestina men spreds snabbt genom Paulus missionsresor och de första kristnas nätverk i Romarriket. De första kristna mötte förföljelse – de vägrade tillbe den romerske kejsaren som gud – men trots det växte rörelsen.

År 313 utfärdade kejsar Konstantin ett dekret som tillät kristendomen i Romarriket.⁴ År 380 blev kristendomen rikets officiella religion. Från att ha varit en förföljd minoritet blev kristendomen en maktfaktor. Orsaken var delvis politisk: kejsarna såg kristendomen som ett sätt att ena riket. Konsekvensen blev att kyrkan fick makt, resurser och inflytande – men också att gränsen mellan religion och politik suddades ut.

Under medeltiden var kristendomen dominerande i Europa. Kyrkan ägde mark, drev skolor, dömde i rättsliga frågor och påverkade kungar och kejsare. Korstågen (1096–1291) var militära expeditioner som bland annat syftade till att erövra Jerusalem från muslimska styrkor. De hade religiösa, politiska och ekonomiska motiv och fick långvariga konsekvenser för relationen mellan kristendom och islam.

Mission – att sprida sin religion – har varit en drivkraft i kristendomen sedan Paulus tid. Under kolonialismen spreds kristendomen till Afrika, Asien och Amerika, ofta hand i hand med europeisk makt. I dag växer kristendomen snabbast i Afrika söder om Sahara och i delar av Asien, medan den minskar i Europa.

Kristendom i vardagen och samhället

Hur påverkar kristendom människors liv i dag? Svaret varierar enormt beroende på var i världen man befinner sig, vilken kyrka man tillhör och hur aktivt man praktiserar sin tro.

För en troende kristen kan tron ge mening, trygghet, gemenskap och vägledning i etiska frågor. Gudstjänst, bön, bibelläsning, dop, nattvard, konfirmation, bröllop och begravning kan vara viktiga delar av livet. Kyrkan kan fungera som en gemenskap där man möts, stöttar varandra och engagerar sig i sociala frågor.

I Sverige har kristendomen format samhället djupt. Kalendern, lediga dagar, många högtider, kyrkobyggnader, platsnamn, musik, konst, skolavslutningar och traditioner har kristna rötter. Samtidigt är Sverige i dag ett av världens mest sekulariserade länder. Många firar jul och påsk utan att koppla det till religion. Svenska kyrkan har fortfarande miljontals medlemmar men gudstjänstbesöken har minskat över tid.

Kristendomen kan alltså vara viktig på flera nivåer samtidigt: som personlig tro, som gemenskap, som kulturellt arv och som historisk kraft som format lagar, etik, konst och samhällsinstitutioner. En kristen tonåring i Brasilien, en ortodox familj i Grekland och en konfirmand i Sverige upplever kristendomen på mycket olika sätt – men de delar berättelsen om Jesus, Bibeln och hoppet om förlåtelse och nytt liv.

Övningar