Iran, Israel, USA och den nya upptrappningen

Konflikten mellan Iran och Israel har pågått länge, men under 2025 och 2026 blev den mer öppen och mer militär. En viktig vändpunkt kom den 13 juni 2025, när Israel attackerade flera mål i Iran, bland annat delar av Irans kärntekniska infrastruktur. FN:s säkerhetsråd höll ett akut möte samma dag, och IAEA bekräftade att anläggningar hade träffats.123

Efter ungefär tolv dagars strider kom en vapenvila i juni 2025. Men vapenvilan löste inte grundproblemen. Under början av 2026 trappades läget upp igen. Den 28 februari 2026 inledde USA och Israel nya attacker mot iranska mål, och Iran svarade med attacker mot Israel och mot amerikanska mål i regionen.45

Varför slår man mot många mål samtidigt?

En vanlig fråga är varför så många mål attackeras på kort tid. En förklaring är militär taktik. Om man snabbt slår mot luftförsvar, ledningssystem och robotbaser blir det svårare för motståndaren att svara.

Det finns också en ekonomisk logik. Billigare robotar och drönare kan användas i stort antal, medan avancerat luftförsvar ofta är dyrt. Därför försöker parter ibland överbelasta motståndarens försvar med många anfall samtidigt.4

Regionala mål: energi, vatten och teknik

Konflikten handlar inte bara om direkta militära mål. I Gulfområdet är oljeanläggningar, avsaltningsanläggningar och teknisk infrastruktur strategiskt viktiga. Avsaltningsanläggningar är avgörande för dricksvatten i flera länder. Om de slås ut påverkas både vardag och ekonomi mycket snabbt.

Även datacenter och digital infrastruktur har blivit viktigare mål i moderna konflikter eftersom de kopplar till ekonomi, kommunikation och statlig styrning.

Hormuzsundet och världsekonomin

Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportvägar för olja och gas. En stor del av världens energiflöden passerar där. När trafiken störs kan oljepris och fraktkostnader stiga snabbt, och det påverkar även länder långt bort, inklusive Europa.67

USA:s toppolitik: presidenten och kongressen

I USA har konflikten också blivit en inrikespolitisk fråga. Presidenten leder den verkställande makten och är överbefälhavare, men kongressen har en central roll i krigsfrågor. Därför uppstår ofta politisk konflikt om hur långt presidenten får gå utan nytt stöd från kongressen.89

Den 4 mars 2026 röstade senaten om en resolution om Iran (S.J.Res.104), men den fick inte majoritet. Det visar att frågan är politiskt känslig och splittrar även inom partierna.10

Europas roll i den senaste upptrappningen

Flera europeiska länder har i första hand gett politiskt och logistiskt stöd snarare än att gå in med stora egna stridsinsatser. Det innebär till exempel stöd till regional säkerhet, diplomati och skydd av egna baser och medborgare. Samtidigt försöker EU-länder undvika att konflikten växer till ett större stormaktskrig.

Risk för större spridning

Många frågar om detta kan bli ett världskrig. En bredare spridning är möjlig, men ett fullskaligt världskrig kräver vanligtvis att flera stormakter går in i direkt krig mot varandra. I nuläget är bilden mer komplex: olika stater har olika intressen, och många försöker undvika direkt storkonflikt samtidigt som de skyddar egna strategiska mål.

Vad kan hända framåt?

Den största osäkerheten gäller vad som händer om staten Iran försvagas kraftigt. Iran består av flera grupper, regioner och politiska intressen. Om centralmakten blir svag kan interna konflikter öka, och då riskerar hela regionen att bli mer instabil under lång tid.

Därför följer många just nu tre saker extra noga:

  1. militära attacker mot nyckelmål i Iran,
  2. läget i Hormuzsundet,
  3. USA:s politiska process om fortsatt militär inblandning.
  1. 1.

    IAEA, Statement on the situation in Iran (13 juni 2025): https://www.iaea.org/newscenter/statements/statement-on-the-situation-in-iran-13-june-2025 ↩

  2. 2.

    IAEA, Statement to UNSC (20 juni 2025): https://www.iaea.org/newscenter/statements/iaea-director-general-grossis-statement-to-unsc-on-situation-in-iran-20-june-2025 ↩

  3. 3.

    UN Security Council (SC/16087), 13 juni 2025: https://press.un.org/en/2025/sc16087.doc.htm ↩

  4. 4.

    UK House of Commons Library, US-Israel strikes on Iran: February/March 2026 (2 mars 2026): https://commonslibrary.parliament.uk/research-briefings/cbp-10521/ ↩ ↩

  5. 5.

    AP, lägesrapport 5 mars 2026: https://apnews.com/article/6a76668997a43855cc37eff7f4829615 ↩

  6. 6.

    U.S. EIA, oljetransporter och chokepoints: https://www.eia.gov/international/content/analysis/special_topics/World_Oil_Transit_Chokepoints/ ↩

  7. 7.

    U.S. EIA, energianalys om Hormuz: https://www.eia.gov/todayinenergy/ ↩

  8. 8.

    U.S. Constitution Annotated, Article I Section 8: https://constitution.congress.gov/browse/article-1/section-8/ ↩

  9. 9.

    War Powers Resolution (50 U.S.C. §1541): https://www.law.cornell.edu/uscode/text/50/1541 ↩

  10. 10.

    U.S. Senate roll call vote 46 (4 mars 2026), S.J.Res.104: https://www.senate.gov/legislative/LIS/roll_call_votes/vote1192/vote_119_2_00046.htm ↩