Individer, grupper och sociala livsvillkor

Individer, grupper och sociala livsvillkor

Två elever vill börja i samma idrottsförening. Den ena har råd med avgiften och bor nära hallen. Den andra har svårt att betala och behöver skjuts.

Vilka möjligheter har eleverna att delta?

Ett påhittat exempel som återkommer i genomgången.

Personlig identitet

• Personlig identitet handlar om hur vi uppfattar oss själva och vad som kännetecknar oss.
• Erfarenheter, intressen och värderingar formar självbilden.
• Andras bemötande kan påverka oss. En elev som ofta får hjälpa kamrater kan börja se sig som bra på att förklara.

Gruppidentitet

En person kan känna tillhörighet till flera grupper samtidigt.

Gemenskap och gränser

• Gemensamma träningar kan ge vänskap, stöd och förtroende.
• En ny deltagare kan hamna utanför om ingen berättar om lagets aktiviteter.
• Omgivningen kan också placera människor i kategorier, som ”ungdomar”. Alla i kategorin behöver inte känna gemenskap eller tycka lika.

Sociala livsvillkor

Sociala livsvillkor är förhållanden som påverkar hur människor kan leva: bostad, utbildning, arbete, ekonomi och tillgång till samhällsservice.

I föreningsexemplet påverkar både kostnaden och resvägen möjligheten att delta. Intresset för sporten räcker inte för att förklara skillnaden.

Socioekonomisk bakgrund

• Familjens inkomster påverkar vad hushållet har råd med.
• Föräldrarnas utbildning och yrken kan påverka erfarenheter, kontakter och stöd vid studieval.
• Förhållandena påverkar möjligheter. Skolan och föreningslivet kan samtidigt ge stöd som saknas hemma.

Att kunna delta

Vilket hinder kan utlånad utrustning minska? Vilket hinder i vårt exempel finns kvar?

Normer i vardagen

Normer är regler och förväntningar om vad som anses vanligt, rätt eller accepterat. Många är oskrivna.

• Att lyssna färdigt kan hjälpa ett samtal att fungera.
• En förväntan att pojkar ska dölja sorg kan göra det svårt att be om hjälp.
• Uppskattning och kritik kan få människor att följa en norm. Normer kan förändras när människor börjar handla annorlunda.

Flera faktorer påverkar identiteten

• Familj, vänner och skola förmedlar förväntningar om hur man ska vara.
• Språk, religion, ålder och kulturella erfarenheter kan påverka självbilden och bemötandet.
• Medier kan förmedla ideal om utseende och framgång. Samtal med andra kan förstärka eller ifrågasätta idealen.

Etnicitet och tillhörighet

Etnicitet handlar om upplevd tillhörighet som kan bygga på gemensamt ursprung, språk och traditioner.

En person kan känna tillhörighet till flera grupper. Omgivningens bild av personen behöver inte stämma med personens egen självbild.

Könsidentitet och sexuell läggning

Könsidentitet handlar om vilket kön en person upplever sig ha.

Sexuell läggning handlar om vilket eller vilka kön en person blir förälskad i eller sexuellt attraherad av.

Omgivningens förväntningar och bemötande kan påverka möjligheten att vara öppen med vem man är.

Vilka får betydelse under uppväxten?

Modellen bygger på uppskattningar och elevdiskussioner, inte på uppmätt statistik. Vad känner ni igen, och vad skulle ni ändra?

Tolerans – samma ord, olika betydelser

Att vara oense och leva tillsammans

Tolerans innebär att acceptera att andra har uppfattningar och levnadssätt som skiljer sig från ens egna.

Två personer kan vara oense om religion eller politik och ändå respektera varandras rätt att uttrycka sig. De kan fortsätta diskutera och kritisera argumenten.

Hot och våld kränker människors rättigheter.

Jämlikhet och möjligheter

Jämlikhet handlar om människors lika värde, rättigheter och möjligheter.

Föreningen tar samma avgift av alla, men några familjer har svårt att betala. Kommunen överväger ett bidrag.

Vilka skulle bidraget hjälpa? Vad behöver kommunen veta innan den bestämmer sig?

Diskriminering och andra hinder

Diskriminering kan innebära att någon missgynnas på grund av exempelvis kön, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Lagen anger vilka grunder, former och samhällsområden som omfattas.

För att förstå möjligheten att delta behöver vi också granska hur verksamheten är ordnad. Avgifter, resor och bemötande kan skapa olika hinder.

Hedersrelaterat våld och förtryck

• Kontroll, hot eller våld används för att bevara eller återupprätta familjens eller släktens anseende.
• Flera personer kan delta i kontrollen eller stödja den. Den kan gälla vänner, utbildning och kärleksrelationer.
• Flickor och kvinnor kan utsättas, men även pojkar, män och hbtqi-personer. Pojkar kan också pressas att kontrollera släktingar.

Att förstå en utsatt situation

Hedersrelaterat våld och förtryck kränker individens frihet och rättigheter. Hot, misshandel och äktenskapstvång är exempel på brottsliga handlingar.

För att upptäcka en utsatt situation behöver man undersöka den faktiska kontrollen och vilka som deltar. En persons ursprung eller religion visar inte i sig om personen är utsatt.

Bakgrund och tillhörighet

Att läsa statistik om bakgrund

I SCB:s vanliga indelning betyder:

• Svensk bakgrund: född i Sverige med minst en förälder född i Sverige.
• Utländsk bakgrund: född utomlands, eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

En svensk medborgare kan ha utländsk bakgrund i statistiken. Indelningen beskriver inte hur personen uppfattar sin identitet.

Vad kan en statistisk grupp visa?

Två grupper har olika genomsnittsinkomster. Gruppnamnen förklarar inte varför.

Vi behöver undersöka exempelvis ålder, utbildning och arbete. Ett genomsnitt visar inte heller hur varje person i gruppen lever.

Integration och assimilering

Integration handlar om delaktighet i samhället, exempelvis genom arbete, utbildning och social gemenskap. Lika villkor är ett vanligt mål.

Assimilering innebär att delar av den egna kulturen ersätts av majoritetens, exempelvis genom ett språkbyte. Det kan ske genom egna val eller under press.

En person kan delta i arbetsliv och föreningar och samtidigt bevara ett minoritetsspråk.

Segregation

Segregation innebär att grupper är åtskilda, exempelvis i boendet eller skolan.

• Hyror, bostadspriser och utbudet av bostäder påverkar var människor kan bo.
• Även välbärgade områden ingår i segregationen.
• Bostadsorten kan påverka skolgång och kontaktnät. Följderna beror också på skolornas resurser, kollektivtrafiken och mötesplatserna.

Undersök hindren i föreningen

I vårt påhittade exempel har föreningen frågat tre ungdomar:

Två ungdomar har avstått eftersom kostnaden blev för hög. En tredje saknar en buss hem efter träningen.

Föreslå åtgärder för de olika hindren. Förklara hur de skulle göra deltagandet lättare.

Vad kan föreningen dessutom göra för att nya deltagare ska känna sig välkomna?

Avslutande frågor

1. Hur kan deltagande i föreningen påverka en ungdoms identitet och tillhörighet?
2. Varför kan samma avgift få olika betydelse för två familjer?
3. Hur kan en person bli mer delaktig i samhället och samtidigt behålla sitt minoritetsspråk?

Använd begreppen från genomgången och förklara med exempel.

Underlag: Lästexten Fördjupa med källor.