AI och skolan

2023 har varit ett år då artificiell intelligens började att användas av de stora massorna. Vi är nog mest bekanta med ChatGPT, DallE och kanske också Midjourney. De tjänster som har lanserats är fortfarande relativt svåranvändbara. Det krävs en hel del trixande får att få tjänsterna att göra det man eftersträvar.

2024 kommer att bli året då nya skräddarsydda tjänster kommer att dyka upp för olika ändamål. AI kommer också att sys in i redan existerande tjänster.

Du som lärare kommer säkerligen att bli mål för reklam där företag erbjuder tjänster som kanske kan förenkla ditt lärararbete. Jag är helt övertygad om att vårdnadshavare och elever kommer att kunna köpa skräddarsydda utbildningstjänster som kanske direkt kommer att konkurrera med det den skola vi erbjuder.

AI just nu

Men hur ser det ut just nu? Hur ska vi förhålla oss till elevernas lärande och vårt arbete med tanke på de tjänster som erbjuds nu?

Jag vill inte att vi förbjuder AI-tjänster för elever. Jag tror att AI för många elever kan vara ett komplement till den ordinarie skolan. Talet om fusk tycker jag i det stora hela är ointressant. Vi råder bot på det genom att låta eleverna skriva de texter vi bedömer i nedlåsta miljöer. Det finns redovisningsformer som vi kanske behöver överge.

Jag har pratat med lärare som ser på sorg med att de inte längre kan låta eleverna skriva fritt under pass och workshop och samtidigt coacha eleven i skrivandet. Frågan är om de texterna någonsin varit ett bra bedömningsunderlag. Innan vi hade chatGPT så fanns ju exempelvis mamma- och pappaGPT för vissa att tillgå. Om vi vänder på resonemanget så kanske de AI-tjänster som finns att tillgå, rätt använda, kan leda till att fler elever får tillgång till en alle­städes när­varande coach.

I skrivande stund finns det få AI-tjänster som elever får använda. De flesta är det 18-årsgräns för. Det kommer förmodligen att dröja innan skolan kan erbjuda digitala AI-coacher till elever.

Men om eleven själv skaffar sig ett privat abonnemang för exempelvis ChatGPT så fungerar tjänsten utmärkt till att skriva texter, ge respons på texter, använda som samtalspartner och coach. Den kan söka fakta. Det går att plugga språk med den. Det går att få ChatGPT att förklara och förenkla svåra texter och det går också att använda den för att bli förhörd inför prov. Det går också att prata med ChatGPT via mobiltelefonappen. Samtalet sparas sedan i textformat. ChatGPT är bra på att översätta texter mellan olika språk.

Naturligtvis kan även lärare använda ChatGPT på samma sätt. Jag använder ganska ofta ChatGPT för att skapa förklaringar till lite mer komplicerade fenomen för eleverna. Jag märker att trots att jag kan mina ämnen så skapar ChatGPT ofta bättre förklaringar än jag själv skulle ha gjort.

Använder du också ChatGPT i din mobiltelefon så kan du dessutom ta kort på det du skrivit på tavlan för att sedan få ChatGPT att skapa en text utifrån det du antecknat på tavlan. Ett exempel på det kan du hitta här:

I exemplet ovan har jag använt mig av en GPT som jag själv skapat. En GPT är en skräddarsydd chat-bot som beter sig på ett sätt som du själv bestämmer. I det här fallet så skapar Läromedelsverkstan något som liknar en läromedelstext följt av instuderingsfrågor och reflekterande frågor.

Du kan också låta ChatGPT skapa bilder åt dig. Men jag tycker att den funktionen är i det närmaste oanvändbar för utbildningssyften. Bilderna blir snygga, men surrealistiska och förklarar inte ett smack:

Ja. Ni ser. Fullkomligt mardrömslikt. Och fel!

AI och framtiden

AI-utvekcklingen har gjort att text-massor har blivit värdefulla. Det var därför det blev uppståndelse härom veckan då lärare larmade om att AI-företag vill tjäna pengar på att begära ut prov från gymnasieskolor:

Företag kan använda textmassorna för att träna nya tjänster för att ge tjänsterna nya förmågor, till exempel att bedöma provfrågor. De tjänster kommer att vara hos oss om några år. Vi kommer att i högre grad kunna automaträtta proven. Kanske kan vi också få rapporter från systemet som rekommenderar hur eleven ska träna och vilka uppgifter eleven ska göra för att komma vidare i sin kunskapsinhämtning?

Det kan vara mycket frestande att hoppa på ett sådant här helhetskoncept som "löser alla våra problem". Men det kan också leda till stora inlåsningseffekter där alla elevernas texter och våra bedömningar är inlåsta i ett system. Men förmodligen så kommer EU att lagstifta om detta. Jag hoppas det. Jag hoppas om att det kommer att stiftas lagar om att att tjänsteleverantörerna måste erbjuda standardiserade import- och exportfunktioner för data.

Ett annat stort problem här är att så mycket elevdata på ett ställe kan användas för att dra andra slutsatser än de vi har tänkt om eleverna. Kanske går det att dra paralleller mellan elever som inte slutför sina uppgifter och större risktagande och i förlängningen då också högre premier för olycksfallsförsäkringar?

För egen del så har jag kodat webbsidor sedan tidigt 1990-tal. Jag har aldrig blivit riktigt bra och de senaste årens tekniker och kodbibliotek har sprungit ifrån mig. Men med hjälp av ChatGPT så har jag lyckats koda en egen ClassroomScreen. Jag var inte riktigt nöjd med dess timer så jag gjorde en egen. Du finner den här:

Björns timer

Du får använda appen så mycket du vill om du tycker att den är intressant. En spaning är att du kanske också kan skapa dina egna verktyg framöver bara genom att tala om för datorn vilken typ av app du vill skapa.

Accelererande utveckling

Utvecklingen nu går väldigt snabbt. Varje vecka kommer nya rapporter om att AI har fått nya förmågor. I skrivande stund, slutet av mars 2024, så har Open AI presenterat modellen Sora som klarar av att generera filmklipp utifrån text-promter.

*Open AIs Sora*

Och Google presenterad precis en modell som gör bilder interaktiva – rita en bild och sedan skapas ett datorspel, mer eller mindre.

*Youtube-kanalen AI Explained förklarar Googles modell Genie (skrolla in till 47 sekunder).*

En stor sak som verkar hända framöver är att språkmodeller, som används som själva motorn för många AI, verkar fungera bra för att styra autonoma maskiner också. Så vi kan nog räkna med några genombrott vad gäller självstyrande bilar, drönare, robotar och andra rörliga maskiner framöver.

Om 2023 var året då vi fick smaka på vad AI kan användas till så kommer 2024 bli året då teknikerna kommer att börja kommersialiseras och sippra ut till användare i form av olika tjänster som jag skrev i inledningen till den här texten. Det verkar som att de språkmodeller LLM som används idag fortsätter att växa. Men det finns en annan trend också; det är att skapa mindre och mer specialiserade modeller som är bra på en sak. Till exempel så är ChatGPT och GPT4 som den modellen bygger på inte speciellt bra på svenska. AI Sverige har därför skapat en modell som är bättre på svenska, men den är inte alls lika kunnig som GPT4 är. Läs mer om modellen här: GPT-SW3

Snäv och generell AI

Hela AI-branschen går nu också och väntar på AGI. De AI-modeller vi har idag är bra på en sak, snäv eller smal AI eller så kan de lite allt möjligt, som ChatGPT. Men ChatGPT och dess bakomliggande modell GPT4 är ännu inte lika smart som en människa kan vara på många områden. Modellerna tränas just nu till att bli det. Det talas just nu om den dag ett företag lyckas skapa AGI – artificiell generell intelligens, en modell som är lika bra eller bättre än en människa på alla områden. Olika människor har också föreslagit olika typer av tester för att avgöra om en modell uppnått AGI:

Här är en sammanfattning på svenska av de angivna testerna för att bedöma om en artificiell intelligens kan anses ha uppnått en nivå av allmän intelligens:

  1. Turingtestet (Turing): En maskin och en människa samtalar med en annan människa som inte kan se dem. Uppgiften för den andra människan är att avgöra vilken av de två som är maskinen. Testet anses vara godkänt om maskinen kan övertyga bedömare en betydande del av tiden att den är en människa. Turing specificerade inte vad som kvalificerar som intelligens, bara att kunskapen om att det är en maskin ska diskvalificera den.

    AI:n Eugene Goostman lyckades övertyga 30% av domarna om att den var mänsklig år 2014.

  2. Robot College Student Testet (Goertzel): En maskin skriver in sig på ett universitet, genomgår och klarar samma kurser som människor och erhåller en examen.

    Språkmodeller (LLMs) kan nu klara universitetsexamina utan att ens närvara vid kurserna.

  3. Anställningstestet (Nilsson): En maskin utför ett ekonomiskt viktigt arbete minst lika bra som människor som innehar samma jobb.

    AI ersätter nu människor i många roller, från snabbmat till marknadsföring.

  4. IKEA-testet (Marcus): En AI granskar delarna och instruktionerna för en IKEA-produkt i platt paket och styr sedan en robot för att korrekt montera möbeln.

    Ingen modell har ännu klart av detta.

  5. Kaffe-testet (Wozniak): En maskin måste gå in i ett genomsnittligt amerikanskt hushåll och ta reda på hur man brygger kaffe: hitta kaffebryggaren, kaffet, lägga till vatten, hitta en mugg och brygga kaffet genom att trycka på rätt knappar.

    Detta har ännu inte genomförts.

Här följer en tabell som visar olika varianter av AI och AGI och hur långt vi nått i utvecklingen. Tabellen bygger på Google Deepminds Levels of AGI

Förmåga
(percentil av mänsklig intelligens)
Snäv / begränsad /specialiserad Generell
Nivå 0
Ingen AI
🟩 Miniräknare, Kalkylprogram 🟩 Amazon Mechanical Turk – Webbhandelsplats där människor erbjuder sina tjänster.
Nivå 1
Nybörjare
Lika bra eller bättre än en en människa som inte är tränad för uppgiften
🟩 GOFAI 🟩 ChatGPT 4.0, Bard, Llama 2

Framväxande AGI
Nivå 2
Kunnig
Omkring 50e percentilen
🟩 Siri, Alexa, Hey Google! 🟨 Finns inte än, men kanske kommer under 2024

Kunnig AGI
Nivå 3
Expert
90e percentilen
🟩 Vissa grammatikprogram, moderna bildgenerare (Dalle E, Midjourney m.fl.) 🟥 Finns inte än.

Expert-AGI
Nivå 5
Virtuos
99e percentilen
🟩 AlphaGo, Deep Blue 🟥 Finns inte än.

Virtuos AGI
Nivå 6
Övermänsklig
Bättre än samtliga människor
🟩 AlphaFold 🟥 Finns inte än.

ASI – Artificiell superintelligens

Hur snabbt kommer då AI och AGI att utvecklas? Vissa säger att det kommer att gå mycket snabbt och att vi snabbt kommer att bli omsprungna av datorernas intelligensutveckling. Den tanken bygger på Ray Kurzweils Law of Accelerating Returns som påstår att vi kan förvänta oss att framstegen inom teknik sker allt snabbare över tid.

Teknikutveckling Graf – Excalidraw.png Sajten Wait but why utvecklar tanken vidare vad gäller AI i artikeln The AI Revolution: Our Immortality or Extinction?

Serieruta: fem människor väntar på en perrong märkt Human-Level Intelligence Station, stationen för mänsklig intelligensnivå. Serieruta: människorna på perrongen får syn på något som närmar sig. En person säger att AI är på väg. Serieruta: människorna på perrongen konstaterar att AI närmar sig mycket snabbt. Serieruta: ett snabbt tåg rusar förbi stationen för mänsklig intelligensnivå medan människorna står kvar på perrongen.

Varje år så genomförs en studie där AI-forskarna själva får svara på frågor om hur snabbt vi kommer att nå vissa nivåer av AI och AGI. I den senaste omgången så uppskattar forskarna själva att vi kommer att nå AGI tidigare än de tidigare trott. AI Explained har gått igenom rapporten. Spola fram till 12.40 om du vill höra en sammanfattning:

Så hur ska vi tänka framöver?

Hur ska du nu tänka som lärare om du är nyfiken på det här med AI eller om du är orolig för förändring? Jag tror att du kan luta dig tillbaka och fortsätta som tidigare. Men var beredd på att det kan komma relativt stora förändringar. Ta förändringarna när de kommer. Du behöver inte vara i utvecklingens frontlinje om du inte vill.

Men om du skulle anamma de nya ai-tjänster som dyker upp: Akta dig noga för att mata in känsliga uppgifter i tjänsterna vare sig de rör dig själv eller elever. I värsta fall så kommer de data du matar in att användas för träningen av nästa generationens AI och då kan personuppgifter hamna i träningsdata.

Akta dig också för att bygga upp för mycket av ditt undervisningsmaterial på ett ställe så att materialet blir inlåst.

Om du undrar hur jag löst det så genererar jag mina texter i ChatGPT. Jag klistrar sedan in de genererade texterna i programmet Obsidian och redigerar dem vidare där. Det är där jag skriver nu. När jag är nöjd med min text så publicerar jag dem via betaltjänstan Obsidian Publish. Allt jag har skapat ligger lokat på min dator och i egna säkerhetskopior. Alla filer jag skrivit är i det öppna Markdown-formatet så om jag blir osams med Obsidian så är det bara för mig att skriva vidare i något annat program.

Använd framför allt tjänster där du kan förbereda undervisning genom att ta reda på fakta, skapa prov och övningar och kanske också att skapa faktatexter till elever.

Jag har under höst och vår skapat elevtexter av alla frågor jag fått på workshop, mest som ett roligt experiment. Du hittar alla texter på den sajt där den här texten ligger.

Som jag tidigare nämnt kommer vi att överösas av tjänster framöver. Jag tror att vi alla behöver ta det lugnt och ta ett steg tillbaka och se hur det hela utvecklar sig. Låt organisationen avgöra vilka verktyg du ska använda. Använd de verktyg som köpts in eller som rekommenderas.